Många sätter sitt hopp till vindkraften för att lösa våra energiproblem. I det här numret av Biodiverse visar vi att vindkraften inte är oproblematisk, men vi visar också på ett antal lösningar för att minska negativ påverkan, och för att öka positiv påverkan. Men i vissa fall saknas fortfarande effektiva lösningar, och mer forskning behövs för att bygga vindkraft utan negativ påverkan på biologisk mångfald.
För närvarande (enligt siffror från 2025) finns drygt 5600 vindkraftverk på land i Sverige, och 75 till havs. Vindkraften står för drygt 20 procent av eltillförseln, och andelen vindkraft ökar. Vindkraftverken blir också allt större och just nu är de största mer än 300 meter höga. Vindkraftsparker på land innebär stora ingrepp och i praktiken betyder det att man ersätter skogslandskap med enorma industrilandskap, med begränsad tillgänglighet för både djur och människor. När de första vindkraftsverken byggdes var miljöbedömningarna ganska outvecklade. Det har blivit mycket bättre, men teknikutvecklingen går snabbt och naturvården ligger hela tiden ett steg efter – och borde utvecklas i samma takt om vi ska kunna bibehålla våra naturvärden.
Miljöprövningen i samband med vindkraft är förvisso omfattande. Många anser att den är alltför omfattande och tar för lång tid. Samtidigt så finns det studier som visar att miljöprövningen trots sin omfattning missar målet. Till exempel visar det sig att ett stort antal fåglar och fladdermöss dör vid vindkraftsverken. Det borde tala för att vi behöver en ännu mer omfattande miljöprövning, eller snarare en mer effektiv miljöprövning där man gör rätt från början utan att behöva göra kompletterande studier år efter år.
Utarmningseffekter
Det är ingen tvekan om att både människor och biodiversiteten i stort påverkas av vindkraft. Mycket av forskningen har handlat om arter som dör av rotorbladen (det gäller framför allt fåglar och fladdermöss), men också om buller och estetiska aspekter. Man har också lagt ner tid och resurser på naturvärdesbedömningar av de biotoper som exploateras till exempel genom nya vägar. Efter hand som projekten växer sig allt större så tillkommer dock nya problem. Det blir omfattande kumulativa effekter som dels är svåra att studera, dels får genomslag flera år efter etableringen. Det handlar om utarmningseffekter till följd av att en exploatering ger fler exploateringar och barriäreffekter. I det här avseendet ligger både forskning och praktisk naturvård efter. Havsbaserad vindkraft ger i vissa avseenden betydligt färre problem. För fåglar och fladdermöss handlar det bara om att förhindra dödsfall genom rotorbladen, vilket tycks vara fullt möjligt, men för andra arter är buller ett problem, eller störningar under byggfasen.
Även om både forskning och naturvård hela tiden ligger ett steg efter exploateringstakten så har utvecklingen med att ta fram ny kunskap varit snabb. En positiv sida med vindkraften är att den tvingat fram ny kunskap om olika organismer och bedömning av naturvärden. Till exempel när det gäller fladdermöss så har kunskapsläget, tack vare vindkraften, förbättrats avsevärt när det gäller deras födosöksbeteende och migrationsmönster. Det har också medfört en snabb teknisk utveckling för att kunna studera olika organismer.
Hot och möjlighet?
Vindkraftsfrågan är ständigt aktuell, och vindkraften är både ett hot och en möjlighet för biodiversiteten. Vi har låtit ett antal forskare, konsulter, näringen och miljöprövande myndigheter presentera sina perspektiv på vindkraften. Syftet är inte att komma fram till ifall vindkraft är bra eller dålig, utan snarare hur den påverkar den biologiska mångfalden, hur vi kan minska negativ påverkan, eller kanske till och med förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden med hjälp av vindkraft. Självklart är det inte någon fulltäckande genomgång, men ger i alla fall ett antal exempel både på forsknings- och miljöbedömningsläget. Vi lär återkomma om vindkraftsfrågan.