Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 2)
Av: Mark Marissink
Det händer att jag är inne i olika lokala grupper i sociala medier, både allmänna och naturinriktade. För det mesta handlar samtalen där om borttappade saker, lösspringande hundar, någon galning som kör för fort genom…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 4)
Av: Johnny de Jong
Många sätter sitt hopp till vindkraften för att lösa våra energiproblem. I det här numret av Biodiverse visar vi att vindkraften inte är oproblematisk, men vi visar också på ett antal lösningar för att minska…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 6)
Av: Johnny de Jong
Fladdermöss hör till de organismer som påverkas mest av vindkraft, särskilt de migrerande arterna. Vindkraftverken kan regleras för att risken för att fladdermöss dödas och störs betydligt ska minska, men mer kunskap behövs, särskilt om…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 8)
Av: Richard Ottvall
Artskyddsförordningen utgör grunden för juridiska bedömningar av vindkraftens påverkan på känsliga fågelarter. Domstolarna har fastställt praxis för vilka påverkansrisker av vindkraft som ska anses vara acceptabla enligt artskyddet, och fågelförekomst kan helt stoppa projekt. Hur…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 10)
Av: Marcus C Öhman, Lena Bergström
Vindkraftverk till havs kan påverka det marina livet. En konstruktion i havet kan vid första anblicken tyckas ha obetydlig inverkan på havets växer och djur. Men den som har tittat ner under ytan vid en…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 12)
Av: Charlotte Andersson, Josefin Blanck, Bjarke Laubek
Vindkraft är avgörande för ett fossilfritt energisystem, men både land- och havsbaserade parker kan påverka de ekosystem där de byggs. Därför behöver utbyggnaden ske enligt en tydlig princip för så liten påverkan som möjligt: i…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 16)
Av: Nina Rees
För att vindkraft ska fungera med naturen måste man göra rätt från start. Erfarenheterna visar på behov av bättre inventeringar, tydligare metodik och kontrollprogram för mer träffsäkra prövningar. Som handläggare i naturtillsyn på Länsstyrelsen Värmland,…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 18)
Av: Heather Wood
Östersjön är en av Europas snabbast växande regioner för havsbaserad vindkraft. Samtidigt är vårt innanhav en viktig korridor för djurlivet – över dess yta migrerar fladdermöss regelbundet. I ett forskningsprojekt tar man reda på vilka…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 21)
Av: Maria Westerberg
"Gräs är den gröna tråd som binder en fjärdedel av jordens yta samman och poesin strömmar ur deras namn." Så har den ljusgröna våren flugit in på sina vingar av tranor och gäss och allt…
Publicerad i NR 2 2026 | ÅRG 31 (sida 22)
Av: Karin Ahrné, Ulf Bjelke
I mars 2026 släpptes en ny rödlista för Sverige. Det är den sjätte samlade rödlistan sedan år 2000 för Sveriges djur, växter, svampar och alger. Rödlistan ska fungera som ett varningssystem som signalerar när det…
