Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 1)
Hur kan biologisk mångfald, klimat och andra viktiga miljö- och naturvårdsfrågor hamna mitt i samhällsströmmen, inte bredvid? Frågan diskuteras nu inom forskning och praktik internationellt under rubriken mainstreaming.
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 2)
Av: Tuija Hilding-Rydevik, Eva Sandberg
Vid kaffeautomaten för drygt ett år sedan började vi tala om att göra något tillsammans. Centrum för biologisk mångfald och Centrum för naturvägledning är två väletablerade kunskapscentra, som finns vid samma fakultet och under samma…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 4)
Av: Eva Sandberg, Tuija Hilding-Rydevik
Sverige – ett land med stolta traditioner och hög svansföring när det kommer till natur- och miljövård. Eller? Det är fortfarande långt kvar till att nå miljömålen och många mörka moln hotar på miljöhimlen. I…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 6)
Av: Eva Sandberg
Hur skapas och underlättas mötet med naturen? Traditionellt handlar naturvägledning ofta om att förmedla faktakunskap. Men senare tids forskning föreslår att vi fokuserar på förutsättningar och möjligheter i samspelet mellan guide och deltagare. Ett samspel…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 10)
Jan Olov Westerberg skriver på temat: Urbanisering, sanningsrelativism och faktaresistens – tecken i tiden?
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 11)
Av: Anna Westin, Tommy Lennartsson
Landskapet är fullt av historier om människors liv och verksamhet. Inte bara genom de fysiska lämningar vi kan se, utan också genom det biologiska kulturarvet. Växter till exempel, kan ha mycket att berätta om människans…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 14)
Hur ska vi hejda utrotningen av arter och förlust av biologisk mångfald? En sak är säker: enbart vetskapen om att arter systematiskt utrotas genom mänsklig påverkan är inte nog för att vi ska vidta några…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 16)
Naturvårdsverkets uppdrag för smartare miljöinformation, internationella satsningar för mer natur för den unga generationen, kurs i skötsel av kulturpräglad natur, och skoltävling för att gilla naturen!
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 18)
Av: Annika Borg
Att deltagarna känner sig motiverade och engagerade, det är grunden till en lyckad dialog. Därför kan kontinuerlig återkoppling via sociala medier om stort och smått spela en viktig roll för samverkan. Det menar Kjell Bolmgren,…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 20)
Senast 2020 ska människor vara medvetna om den biologiska mångfaldens värden, och om åtgärder de kan vidta för att bevara och nyttja mångfalden på ett hållbart sätt. Målet gäller för alla människor i samhället, från…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 24)
Av: Eva Sandberg
BBC-serien "How to make a wildlife garden" var inspirationskällan som fick Naturskyddsföreningen att lansera kampanjen Vilda grannar i mitten av 1990-talet. Föreningen sökte svar på frågan hur man kunde engagera medlemmar att själva agera för…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 26)
Av: Håkan Tunón
Det finns många olika vägar att underlätta förståelsen för och mötet med naturen. I CBM:s arbete kan det beskrivas i termer som etnobiologi, traditionell kunskap och biologiskt kulturarv. Dessa forskningsämnen kan vara ingångar till dialog…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 28)
Av: Lena Malmström
De flesta som arbetar med klimat- och miljöfrågor har nog känt sig frustrerade över att avståndet mellan kunskap och verklig förändring ibland känns oöverbryggbart. Kan kulturvärldens sätt att kommunicera nå dit forskning och myndighetsinformation inte…
Publicerad i NR 1 2017 | ÅRG 22 (sida 30)
Av: Johan Samuelsson
Med rubriken: ”Många syns inte men finns ändå!” lyfter konferensen Flora- och faunavård 2017 betydelsen av att känna till vår biologiska mångfald och diskuterar vad vi vet idag och varför det är viktigt att studera…
