Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Magnus Magnusson
How can the loss of biodiversity affect the spread of diseases between animals and humans? A new meta-analysis of a phenomenon known as the dilution effect shows a relationship between loss of biodiversity and increased…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Av: Annika Borg
Slåtterängar och naturbetes¬marker innehåller några av de artrikaste ekosystem vi har i Skandinavien. Samtidigt har de minskat kraftigt de senaste hundrafemtio åren, och trenden är fortsatt negativ.
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 1)
Lyssna till radioserien "Borta för alltid". Vi skriver också om de senaste publikationerna från CBM.
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 2)
Det som benämndes Supermiljöåret för biologisk mångfald blev satt på paus på grund av den pandemi som Sverige och världen fortfarande befinner sig i på grund av covid-19...
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 4)
Inget är sig likt detta år, inte heller på CBM. Vi hade laddat för supermiljöåret 2020 med bland annat tre konferenser. I och med corona-pandemin har många planer behövt omstöpas och mycket är ännu osäkert.…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 5)
Redaktionen fick ett mejl från Tomas Ljung, författare, kulturhistoriker och botanist, med en kommentar till Lennart Henriksons artikel i Biodiverse nr 1/20 om Lilla Attsjön. Tomas skriver om den historiska bakgrunden till torrläggningen av sjön,…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 6)
Världens framtida livsmedelssäkerhet förutsätter att de växtgenetiska resursernas breda mångfald bibehålls, liksom vilda kulturväxtsläktingar och lokalt anpassade sorter (lantsorter). De utgör rika källor till genetisk variation som kan användas för att utveckla förbättrade växtsorter med…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 7)
Av: Torbjörn Ebenhard, Tuija Hilding-Rydevik
Praktiken att kompensera för exploatering innehåller såväl goda ansatser som fallgropar. Hur viktar vi vinst mot förlust, när det inte finns ett enkelt sätt att mäta biodiversitet? Det är bara en av de frågor som…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 8)
Av: Johanna Alkan Olsson, Helena Hanson
De senaste tio åren har policy och praxis för ekologisk kompensa¬tion spridit sig i världen, och används nu inte minst i Sverige för att kompensera negativa konsekvenser för naturmiljön vid exploate¬ringar. Det saknas dock principer…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 10)
Av: Erik Öckinger, Malgorzata Blicharska, Marcus Hedblom, Jonas Josefsson, Tomas Pärt, Thomas Ranius, Lina Widenfalk
Ekologisk kompensation är ett relativt nytt begrepp, som både inne¬bär en god ansats och fallgropar. Det behövs ekologiska riktlinjer, men också systematisk uppföljning av dessa åtgärder, för att vi ska kunna veta att de gör…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 12)
Av: J-O Helldin, Leif Andersson, Anders Jacobsson
Det är inte alla naturmiljöer som enkelt kan kompenseras om de förstörs. Exempel är de små biotoper och naturobjekt som Trafikverket har på sin checklista Icke förhandlingsbara biotoper. Kunskapen om dessa små men viktiga biotoper…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 14)
Av: Mikael Karlsson
Accepterar du att en fyrahundraårig ek huggs ner om det istället bildas ett nytt naturreservat med fyrahundra ekplantor? Eller att en gräsplätt intill en förskola asfalteras i utbyte mot att en tio gånger större naturyta…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 16)
Av: Ulf G. Sandström, Ingemar Elander
Vad händer när ett expansivt, transportintensivt företag i en stad behöver ny lokalisering samtidigt som den politiska ledningen signalerar starka miljöambitioner? Kan satsning på mer biodiversitet kompensera för högre transportintensitet? I Örebro blev ett väl…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 18)
Av: Magnus Magnusson
Hur påverkar utarmning av biologisk mångfald hur sjukdomar sprids mellan djur och människor? En ny metastudie om den så kallade utspädningseffekten visar att det finns ett samband mellan minskad biodiversitet och större smittspridning. Men de…
Publicerad i NR 2 2020 | ÅRG 25 (sida 22)
Av: Johan Samuelsson
Den nya rödlistan publicerades den 22 april i år. Den visar sammantaget en viss försämring för Sveriges arter. Men det finns flera exempel på arter det visat sig gå bättre för, tack ökad kunskap och…
