Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 4)
Människor i städer mår bättre, fysiskt och psykiskt, om de får uppleva biologisk mångfald med alla sina sinnen. Grönområden och trädgårdar är inte bara kulisser för våra uteaktiviteter, utan vi använder vår nedärvda (?) förmåga…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 6)
Av: Tim Hofmeester
Genom att låna viltkameror och sätta upp i sina trädgårdar kunde stadsbor i Umeå få chans att träffa sina vilda grannar – och samtidigt bidra till forskningen om hur människor och djur kan samsas i…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 8)
Av: Anna Persson, Johan Ekroos
Stadsmiljöns värde för pollinatörer beror av både utformningen av staden och kvaliteten på de gröna miljöerna. I bästa fall kan städer vara ett viktigt komplement till naturen runt om för den regionala mångfalden av bin,…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 10)
Av: Johnny de Jong, Linnéa Sundberg
Indikerar om den gröna infrastrukturen i städerna fungerar. Fladdermössens uppgift är att ”sprida lif och rörelse i luften under de lugna sommarnätterna” och de har utvecklats ”för att vara de insektsätande sparffoglarnas ställföreträdare” skrev professor…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 12)
Av: Annika Borg
Stadens träd har det ofta trångt om tårna, och dessutom kan det vara hårda ytor runt om som gör det ännu svårare för dem att tillgodose sina behov av näring, vatten och gasutbyte. I Stockholms…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 15)
Av: Jörgen Wissman, Henrik Sjöman
Träd är ett välkommet och viktigt inslag i gatubilden i våra städer. De har många olika fördelar och är inte minst viktiga för den biologiska mångfalden i staden. Så hur ska man tänka vid valet…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 18)
Av: Marcus Hedblom
Vad är det som påverkar bilden av framtidens städer? Förutom de som arbetar med att planera och bygga våra städer, har science fiction-författare i drygt ett århundrade ägnat sig åt just detta: att tänka sig…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 20)
Av: Marcus Hedblom, Bengt Gunnarsson
Kan hälsa hos människor hänga ihop med biodiversitet? Den vetenskapliga litteraturen svarar otvetydigt ”ja” på den frågan. Men det finns inga riktigt enkla samband, vilket knappast kan förvåna med tanke på den väldiga komplexiteten både…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 22)
Av: Ella Uppala
Grönytorna i våra stadsrum har en viktig roll, vilket allt oftare påtalas. Det handlar exempelvis om växtlighetens betydelse både för kretsloppet av vatten, människors välmående och urban biodiversitet. Ett doktorandprojekt vid SLU reder ut möjligheterna…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 24)
Att anlägga levande växtlighet som takbeläggning blir ett allt vanligare sätt att utnyttja de ytor staden erbjuder, till att främja en rad olika ekosystemtjänster. Det ställer dock nya krav på byggnadstekniken, och vi vet fortfarande…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 26)
Av: René van der Wal, Marcus Hedblom
En stor del av grönytorna i en stad med kringområden utgörs av gräsmattor, både sådana som ägs och sköts av det allmänna och de som är del av villaträdgårdarna. De är därför en potentiellt viktig…
Publicerad i NR 4 2021 | ÅRG 26 (sida 26)
Av: René van der Wal, Marcus Hedblom
Lawns – don’t we just love them? A must for those with a garden, to look at, play in and spend countless hours of hard labour to ensure they are lush, green and well presented.…
