Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 2)

    Ledare: Genetisk mångfald och de globala målen

    Av: Torbjörn Ebenhard

    Lite förenklat brukar man säga att den biologiska mångfalden består av arter, ekosystem och gener, men oftast får den genetiska mångfalden mycket mindre uppmärksamhet än arter och ekosystem. Därav namnet på den konferens om övervakning…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 6)

    En nystart för genetisk mångfald

    Av: Gustaf Granath

    Sextio olika arter är prioriterade för genetisk övervakning i Sverige, enligt en ny rapport framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket. På en konferens om genetisk mångfald i höstas konstaterades att det behövs ett ökat kunskapsutbyte kring…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 8)

    Utdöendespiralen – den vetenskapliga bakgrunden till ”genetic rescue”

    Av: Jacob Höglund

    När populationer på grund av exempelvis fragmentering blir allt mindre, kan förlusten av individer påskyndas. Arten eller populationen kan hamna i den så kallade utdöendespiralen – en nedåtgående spiral av allt mindre genetisk mångfald som…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 10)

    Bevarande av svenska lantraser

    Av: Anna M Johansson

    Lantraser kan ha genvarianter som inte finns hos andra raser, något som kan visa sig vara värdefullt för framtiden. Samtidigt är de också en del av vår kulturhistoria. På senare år har det kommit allt…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 12)

    Gener ger viktiga pusselbitar

    Av: Annika Borg

    Genetiska metoder skulle kunna användas mycket mer för att skydda och bevara arter och ekosystem. Det är Per Sjögren-Gulve övertygad om, och gör liknelsen med hur DNA-analyser revolutionerat brottsmål och ”kalla fall”. Per har själv…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 14)

    Brobygge på europanivå. Äntligen en EU-strategi för genetiska resurser?

    Av: Jens Weibull

    Det har saknats en EU-gemensam strategi för att ta till vara och hållbart bruka genetiska resurser, men nu är ett samarbete på gång. Det är de tre europeiska nätverken för genetiska resurser i växter, skog…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 16)

    Övervakning – nyckeln till bättre förvaltning av genetisk variation

    Av: Annika Borg

    Förändringar i genetisk variation tar tid, och utarmning av den genetiska mångfalden är inte något som alltid syns. Detta kan vara en av orsakerna till att genetikforskare länge försökt lyfta frågan förgäves. Men det börjar…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 18)

    Genetisk mångfald hos äldre spannmålssorter – berikar den odlade mångfalden

    Av: Karin Gerhardt

    Smakar spannmål av äldre kultursorter annorlunda? Hur är deras näringsinnehåll? Och vad skulle konsumenter tycka om gröt på svedjeråg? Det vill vi ta reda på i ett forskningsprojekt, som skulle kunna bidra till att öka…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 21)

    Han värnar om alla korn

    Av: Annika Borg

    Den genetiska mångfalden hos spannmålssorter har på ett århundrade blivit mycket utarmad i den industrialiserade världen. Arbetet för att rädda denna variation, görs till stor del av enskilda odlare, föreningar och nätverk. Möt Hans Larsson,…

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 21)

    Ny föreståndare för CBM

    Av: Annika Borg

    Den sista februari 2021 gick CBM:s föreståndare sedan tio år, Tuija Hilding-Rydevik, i pension, och lämnade över stafettpinnen till Torbjörn Ebenhard, mångårig medarbetare och forskningsledare vid CBM.

  • Publicerad i NR 1 2021 | ÅRG 26 (sida 22)

    Mångfald i smått och stort

    Av: Johan Samuelsson

    SLU Artdatabanken informerar: Vi upplever i realtid hur evolutionen gynnar ett virus att mutera till mer spridningsbenägna varianter. Virus med arvsanlag som ger god överlevnad och förökning i en viss miljö kommer leva vidare och…