Bengt Ehnström mottog priset vid Flora- och faunavårdskonferensen den 11 maj.

Från 15 års ålder har Bengt Ehnström ägnat sitt liv åt insekter, och som nybliven pensionär är han ännu mycket aktiv. Delar av sin tid i Dalarna ägnar han idag till att författa en volym av Nationalnyckeln om långhorningar.

Bengts yrkeskarriär kan delas in i två perioder. Från 1960-talet till en bit in på 1980-talet var han anställd vid avdelningen för skogsentomologi vid Skogshögskolan i Stockholm, från 1977 vid samma avdelning men nu vid SLU i Uppsala. Under denna period arbetade han mest med frågor kring skadeinsekter och skogsskydd, men tidigt insåg han att många insektsarter minskade i antal och utbredning. Redan på 1970-talet utarbetade Bengt som pionjär de första rödlistorna över insekter, ett arbete som han sedan utvecklat och ännu tar aktiv del i. Hans böcker om faunavård i skogsbruket 1979 och 1986 var unika och fick ett oerhört genomslag inom det praktiska skogsbruket. I början av 1980-talet var Bengt med och bildade nuvarande ArtDatabanken, där han från och med 1995 arbetade på heltid fram till förra året.

Ett åttiotal publikationer har det blivit genom åren, såväl strikt vetenskapliga som mer praktiskt inriktade och populära. Flera av de böcker som Bengt skrivit eller medverkat i har fått mycket stor betydelse inom skogsbruk och naturvård. Boken ”I roten på en gammal stubbe” (1998) har på ett fantastiskt sätt inspirerat många människor – allt från vuxna till förskolebarn – att börja titta på insekter. Hans entusiasmerande undervisningsmanér når här nära nog fulländning. En del av sin stora kunskap om ”kusar” lyckades han klämma in i den 500 sidor tjocka boken  ”Insektsgnag” (2002), där han tillsammans med sin medförfattare och vän Rune Axelsson ytterligare har bidragit till helt nya möjligheter för forskning, praktiskt skogsbruk och naturvård framöver.