Genom jämförande studier av genvarianter för mjölkprotein hos 17 gamla nordiska koraser har forskare visat att de isländska korna och de svenska fjällkorna tillhör samma grupp. Resultatet stöds också av blodproteinanalyser, så rimligtvis bör den svenska fjällkorasen vara äldre än 1100 år.

Långsam anpassning

Under dessa dryga tusen år har fjällkorasen anpassats till svenska förhållanden. Biologiska förändringar i beteende, utseende och fysiologi, är långsamma processer som sker under många generationers tid. Djurens anpassning sker genom en kombination av genetisk förändring och anpassning till en förändrad miljö. I husdjurens fall har människans urvalskriterier styrt vilka djur som använts i aveln. Graden av miljöanpassning är svår att mäta.

Olika gener styr olika egenskaper

Den genetiska förändringen sker i två grupper av gener; de kvalitativa och de kvantitativa. De kvalitativa generna är relativt få och styr egenskaper som t.ex. färg, blodtyp och om kon har horn eller inte. Det är lätt att se skillnad på individer med olika kvalitativa anlag, t.ex en rödbrokig eller svartbrokig ko.

Beroende av miljön

De kvantitativa generna är ansvariga för egenskaper som mjölkavkastning, tillväxt och fertilitet. Dessa anlag styrs av stora komplexa system med många gener som samverkar, och det är därför svårt att särskilja olika individer eller raser genom att titta på de kvantitativa egenskaperna. Hur dessa egenskaper uttrycks är även beroende av miljön, t.ex. så mjölkar en ko mindre om den får sämre foder trots att kon har anlag för hög mjölkproduktion. Kvalitativa gener påverkas inte av miljön i just detta avseende – har kon anlag för horn så får hon horn oavsett vilket foder hon äter.

Skillnad mellan lantras och produktionsras?

Hittills har lantraserna endast kunnat definieras med hjälp av de kvalitativa generna. Många anser att lantraserna även skiljer sig från de moderna produktionsraserna genom olikheter i de kvantitativa egenskaperna, vilka ofta är av ekonomisk betydelse. Detta har varit svårt att bevisa på grund av komplexiteten i de gener som styr dessa karaktärsdrag.

Arv och miljö

Det är alltså viktigt att förstå och ta hänsyn till samspelet mellan arv och miljö. Skulle dagens högproducerande koraser vara de bästa mjölkproducenterna även om foderstaten ändrades till en enklare, baserad på grovfoder?