Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 2)
Detta nummer av Biodiverse handlar om kulturarvsväxter, ett koncept som sannolikt inte förekommer på allas läppar. Termen kan ses som en precisering av ordet kulturväxter som är lite mer spritt; ordet omfattar alla växtarter som…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 4)
Av: Karin Gerhardt
Jag är väldigt glad att vi ägnar detta nummer av Biodiverse åt kulturarvsväxter. Ofta ligger fokus på vilda växter och djur, men här vill vi lyfta fram de arter som människan aktivt har valt ut,…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 5)
Har du någonsin undrat vad dina förfäder åt till frukost för några hundra år sedan? Kanske var det bröd bakat på gamla sädesslag som emmer, spelt, Ölandsvete och svedjeråg. Dessa historiska sädesslag har överlevt i…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 8)
Det finns många olika regleringar, avtal och lagstiftningar som påverkar hanteringen av växtgenetiska resurser. Hur påverkar de användning och spridning av utsäde och plantor? Inom EU pågår nu exempelvis en översyn av hela lagstiftningen för…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 11)
”Om vi vill se en levande mångfald i landskapet behöver fröernas relationella potential aktiveras.” Krönika av Emil Sandström, docent och lektor i naturresursförvaltning och landsbygdsutveckling vid SLU.
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 12)
Jordbrukets pågående specialisering har fört med sig flera hållbarhetsutmaningar, och där har kulturarvssorter av spannmål, så kallade kulturspannmål en roll att spela. De kan bidra till ett mindre homogent odlingslandskap – och bli en möjliggörare…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 15)
Förr i tiden bytte lantbrukare regelbundet till sig utsäde utifrån. Erfarenheten visade att det minskade risken för att skörden slog fel. Kan det vara en väg att gå även idag för att bevara den biologiska…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 16)
Turbulenta tider gör att allt fler inser vikten av att ”säkerhetskopiera” fröer med stor betydelse för foder- och matproduktion. De senaste åren har antalet fröer som deponeras i det globala frövalvet på Svalbard ökat. Åsmund…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 18)
Av: Sara Landqvist, Jan T. Svensson
Ett av Nordens viktigaste rum ligger i Alnarp. Det är en oansenlig plats, med ett hundratal restaurangfrysar som står på rad. Men innehållet i dessa frysar är allt annat än oansenligt. Här ligger hela Nordens…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 20)
Kulturspannmål är en råvara som utvecklas och inspirerar. Läs om hur två kockar tänker på kulturspannmål och dess användning i sin matlagning.
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 22)
Den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet gynnas av ett varierat landskap. Kulturarvsgrödor har egenskaper som gör att de kan bidra till detta. Tobias Nilsson skriver om behovet av både lokala naturvårdsinsatser och förändringar på systemnivå.
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 24)
Det finns gott om gamla finska lantsorter av råg som skulle lämpa sig bra för odling i hela Norden. Deras näringsvärde är högt och de har goda bakegenskaper. Det skriver Annika Michelson och Maarit Heinonen…
Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 26)
I Nationalnyckelns 22:a del, Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur, beskrivs 91 arter av tiofotade kräftdjur – från de välkända till de nästan okända. Här möter vi även 5 arter lysräkor som skimrar i mörkret. Lysräkor hör till…
