Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 1)

    Gamla sädesslag i ny tappning – forskning för mage, mun och miljö

    <p>Har du någonsin undrat vad dina förfäder åt till frukost för några hundra år sedan? Kanske var det bröd bakat på gamla sädesslag som emmer, spelt, Ölandsvete och svedjeråg. Dessa historiska sädesslag har överlevt i århundraden tack vare sin smak och sin anpassningsförmåga. Nu står de i rampljuset igen, som en del av lösningen på dagens utmaningar med hållbarhet och biologisk mångfald.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 2)

    Ledare: Kulturväxter: kultur, natur, mångfald, säkerhet

    <p>Detta nummer av Biodiverse handlar om kulturarvsväxter, ett koncept som sannolikt inte förekommer på allas läppar. Termen kan ses som en precisering av ordet kulturväxter som är lite mer spritt; ordet omfattar alla växtarter som vi människor odlar för allehanda ändamål.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 4)

    Gästredaktören har ordet: Karin Gerhardt om en levande mångfald

    Av: Karin Gerhardt

    Jag är väldigt glad att vi ägnar detta nummer av Biodiverse åt kultur­arvsväxter. Ofta ligger fokus på vilda växter och djur, men här vill vi lyfta fram de arter som människan aktivt har valt ut,…

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 8)

    Globala överenskommelser: ett problem för den odlade mångfalden?

    <p>Det finns många olika regleringar, avtal och lagstiftningar som påverkar hanteringen av växtgenetiska resurser. Hur påverkar de användning och spridning av utsäde och plantor? Inom EU pågår nu exempelvis en översyn av hela lagstiftningen för utsäde och plantor, som kan komma att påverka möjligheten att odla lantsorter. Jens Weibull reder ut begreppen.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 11)

    Krönika: Relationernas frö

    <p>”Om vi vill se en levande mångfald i landskapet behöver fröernas relationella potential aktiveras.” Krönika av Emil Sandström, docent och lektor i naturresursförvaltning och landsbygdsutveckling vid SLU.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 12)

    Kulturspannmål mer än bara ett arv

    <p>Jordbrukets pågående specialisering har fört med sig flera hållbarhetsutmaningar, och där har kulturarvssorter av spannmål, så kallade kulturspannmål en roll att spela. De kan bidra till ett mindre homogent odlingslandskap – och bli en möjliggörare av odling som uppmuntrar och tillåter biologisk mångfald.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 15)

    Fröutbyte: bidrog till biologisk mångfald

    <p>Förr i tiden bytte lantbrukare regelbundet till sig utsäde utifrån. Erfarenheten visade att det minskade risken för att skörden slog fel. Kan det vara en väg att gå även idag för att bevara den biologiska mångfalden, anpassa grödor till klimatförändringar och främja livsmedelssäkerhet?</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 16)

    Frövalvet på Svalbard säkrar världens fröer

    Turbulenta tider gör att allt fler inser vikten av att ”säkerhetskopiera” fröer med stor betydelse för foder- och matproduktion. De senaste åren har antalet fröer som deponeras i det globala frövalvet på Svalbard ökat. Åsmund…

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 18)

    Bevarar historiska fröer för framtidens jordbruk

    Av: Sara Landqvist, Jan T. Svensson

    <p>Ett av Nordens viktigaste rum ligger i Alnarp. Det är en oansenlig plats, med ett hundratal restaurangfrysar som står på rad. Men innehållet i dessa frysar är allt annat än oansenligt. Här ligger hela Nordens gemensamma odlade kulturarv, prydligt paketerat i trelagers aluminiumpåsar med streckkodsetiketter på. I påsarna vilar fröer från förr – och de är grunden för framtidens odling.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 20)

    Röster från matvärlden

    <p>Kulturspannmål är en råvara som utvecklas och inspirerar. Läs om hur två kockar tänker på kulturspannmål och dess användning i sin matlagning.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 22)

    ”Make spannmål great again”

    <p>Den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet gynnas av ett varierat landskap. Kulturarvsgrödor har egenskaper som gör att de kan bidra till detta. Tobias Nilsson skriver om behovet av både lokala naturvårdsinsatser och förändringar på systemnivå.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 24)

    Rotrågen – räddad i sista minuten

    <p>Det finns gott om gamla finska lantsorter av råg som skulle lämpa sig bra för odling i hela Norden. Deras näringsvärde är högt och de har goda bakegenskaper. Det skriver Annika Michelson och Maarit Heinonen i en text om hur svedjerågen kunde räddas till eftervärlden i sista minuten.</p>

  • Publicerad i NR 2 2025 | ÅRG 30 (sida 26)

    Artdatabanken informerar: Ny Nationalnyckel om kräftdjur

    I Nationalnyckelns 22:a del, Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur, beskrivs 91 arter av tiofotade kräftdjur – från de välkända till de nästan okända. Här möter vi även 5 arter lysräkor som skimrar i mörkret. Lysräkor hör till…