Den svenska skogen har stor betydelse för människors välbefinnande, landskapets utseende, klimatet och inte minst för landets ekonomi. Mer än halva Sveriges yta täcks av skog och skogsnäringen sysselsätter över 100 000 personer. Exporten från skogen är betydligt högre än importen och skogsnäringen är därmed vår största nettoexportör med cirka 100 miljarder. Utvecklingen av näringen påverkar oss alla på något sätt, även om vi inte äger eller jobbar med skog. Detta som bakgrund till samspelet mellan de stora och ibland motsatta värden och värderingar som ska samsas i skogen.
Hänsynen halkar efter
Den svenska skogspolitiken gick 1993 från att vara ganska detaljreglerad till att ge skogsägarna stor frihet i sitt brukande. Som motprestation skulle de ta ansvar för att leva upp till skogspolitikens grundläggande princip: balansen mellan produktion och miljö.
Ett uthålligt och anpassat brukande av skogen är avgörande för att minska den pågående förlusten av biologisk mångfald. Skogsstyrelsens uppföljningar av hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen visar att miljöhänsynen vid avverkning förbättrades avsevärt under 1990-talet, men under 2000-talet har denna positiva trend vänt nedåt. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har därför på regeringens uppdrag publicerat en ”kunskapsplattform” med åtgärdsförslag för att utveckla ett hållbart brukande.
– Våra inventeringar tyder på att man inte tar hänsyn till miljön i tillräcklig utsträckning vid avverkningar, och att miljömålen inte kommer att nås. Hänsynen måste förbättras, säger Lennart Svedlund på Skogsstyrelsens enhet för lag och områdesskydd.
Skyddad skogsmark med höga naturvärden
Den svenska modellen bygger på delat ansvar för naturvårdsarbetet mellan det offentliga, som ansvarar för formellt skydd, och näringslivet och enskilda ägare som ansvarar för frivilliga avsättningar och miljöhänsyn i brukandet. För att tillräckligt mycket skog med höga naturvärden ska skyddas måste båda dessa aktörer fullfölja sina ambitioner fullt ut, vilket inte är helt enkelt. Lennart Svedlund förklarar:
– När Miljövårdsberedningens rapport publicerades 1997 var arealen formellt och frivilligt skyddade produktiva skogar drygt två procent nedanför gränsen för fjällnära skog. Enligt preliminära beräkningar ökade den siffran till knappt sex procent år 2010. Dessa arealer räcker inte till för att uppfylla de långsiktiga målen för skydd av skogsmark enligt 1997 års bristanalys.
Biodiversitet internationellt
Det är också viktigt att den internationella bilden av biodiversitet med policys och krav från EU och FN beaktas.
– Det handlar bland annat om ett arbete som ser till hela skogslandskapet och tar sin utgångspunkt i de artskyddsregler som initierats av EU. Skogsstyrelsen utreder tillämpningen av dessa regler i Sverige när det gäller skogen, säger Lennart Svedlund.