Biobränslen som Salix, poppel och hybridasp är ett intressant alternativ för ersättning av fossila bränslen som kol och olja och för att möta en ökande energiförbrukning. Förnybara energikällor premieras också genom politiska styrmedel. Odling av Salix för energi­ändamål lär således bli allt vanligare framöver.

Generellt sett är odling av fleråriga energigrödor (t.ex. Salix) bättre ur miljösynpunkt än odling av ettåriga grödor, eftersom växtnäringsläckaget och användningen av bekämpningsmedel oftast är lägre. Exempelvis behövs ogräsbekämpning bara under etableringsfasen i en Salixodling. Dessutom har Salix en hög energieffektivitet jämfört med andra energi­grödor odlade på jordbruksmark, d.v.s. energiinsatsen är låg i förhållande till energiskörden.

Högre mångfald i Salixodlingar

Forskning kring biobränslen syftar bland annat till att ta fram metoder för ekonomiskt lönsam och miljömässig odling av energigrödor. Ett centralt begrepp i bedömningen av miljömässighet är den biologiska mångfalden.

Undersökningar av den floristiska mångfalden i intensivodlade trädplanteringar har gett motsägelsefulla resultat beroende på vilken miljö man använder som referens – skog eller jordbruksmark. I Sverige anläggs Salixodlingar främst på jordbruksmark, vilket gör detta landskapselement mest relevant för jämförelse av diversiteten. Antalet arter i Salixodlingar är ofta högre än i t.ex. spannmålsodlingar, och floran i bestånd av Salix har en annan sammansättning.

Variationen hos Salixbestånden är påfallande. Bestånden varierar med avseende på vilken gröda de ersatt, kringliggande landskapstyper och skötsel­regimer. Detta avspeglas också i den floristiska sammansättningen. Salix­odlingar kan därför utgöra ett värdefullt inslag för den biologiska mångfalden, framför allt i homogena jordbrukslandskap. Det gäller särskilt om odlingarna är små, eftersom antalet arter närmast odlingarnas kanter ofta är högre än i de centrala delarna. Intensiva skötselmetoder i kombination med korta omdrev kan dock minska de positiva effekterna. Den floristiska mångfalden ökar nämligen ju äldre en Salixodling tillåts bli innan den skördas, eftersom det tar tid för mer svårspridda arter att kolonisera odlingen.

En rikare flora i Salixodlingar kan således skapas genom att låta odlingen bli så gammal som möjligt. Detta är emellertid svårt att uppnå genom de korta omdrev, med skörd vart tredje till femte år, som kommersiell Salixodling kräver för att uppnå lönsamhet. Genom att anlägga och skörda olika delar av odlingen vid olika tidpunkter gynnas arter med olika krav på fukt- och ljusförhållanden, vilket kan öka diversiteten i större odlingar. Ett annat alternativ är att plantera flera mindre odlingar intill varandra med skörd olika år.

Båda alternativen kan möjligen även förbättra förutsättningarna för biologisk kontroll av vanliga skadeinsekter i Salixodlingar genom att gynna överlevnaden av rovinsekter. Att plantera olika sorter eller arter i samma bestånd ökar mångfalden och kan även förbättra odlingssäkerheten genom ökad riskspridning med avseende på skadegörare. Dock är det viktigt att kombinera sorter eller arter med liknande tillväxtegenskaper för att undvika att de olika sorterna eller arterna konkurrerar ut varandra.

Genom att anlägga odlingsfria kantzoner som slås eller markbearbetas och som varken sprutas eller gödslas skapas förutsättningar för en rik kantflora och chans för växter att sprida sig in i Salixodlingen. Dessa hänsynstaganden för att skapa en rikare flora kan även bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för andra organismgrupper. Exempelvis har undersökningar av fågelfaunan visat att enbart små bestånd av Salix i ett annars öppet jordbrukslandskap kan öka såväl antalet förekommande fågelarter som mängden av vissa arter. Planteringar av Salix i områden dominerade av skog kan däremot minska biodiversiteten av fågelarter.

Kunskapen om miljömässig odling behöver spridas

Miljövärden hos Salixodlingar kan bland annat höjas med följande åtgärder:

• plantera flera mindre odlingar intill varandra med skörd olika år, i stället för en stor odling
• plantera nära inhemska (löv-) skogsområden eller anlägg ”öar” med inhemska lövträd i anslutning till Salixodlingen
• skörda delar av odlingen olika år
• plantera olika arter eller sorter i samma bestånd, men i olika sektioner (t.ex. parallella ”remsor”) med var sin art eller sort
• ogräsbekämpa bara i samband med anläggning av nya odlingar
• anlägg odlingsfria kantzoner
• plantera inte i värdefulla naturmiljöer.

Trots att dessa och andra åtgärder för att höja Salixodlingars miljövärde är väl kända sedan länge, utnyttjas de positiva möjligheterna för biologisk mångfald sällan i den praktiska odlingen. En nyckel till att bemöta dessa problem är att höja kunskapsläget hos odlare och involverade myndigheter. Informationsspridning kan ske genom ”guidelines” eller rekommendationer som betonar vikten av miljömässig odling och som ger praktiska råd om hur odlingar bör lokaliseras, utformas och skötas för att på bästa sätt ta vara på positiva möjligheter för miljö och biologisk mångfald.

Produktionsskog eller mångfaldsreservat – eller både och?

Odling av Salix kan bidra till produktion av biobränslen för att trygga vår framtida energiförsörjning. Ett val är att avsätta landområden för intensiv odling av biobränslen utan miljöhänsyn, med hög avkastning som enda mål, och andra områden för enbart miljöändamål. Ett annat val är att utnyttja Salixodlingars möjligheter att bidra till ökad biologisk mångfald i högre grad än i dagens kommersiella odlingar.

Frågan är vilken grad av intensifiering vi skall ha i de framtida odlingssystemen innan de miljövinster man uppnår med biobränslen går förlorade. Salixodlingar anläggs idag för olika ändamål – bland annat som energigröda, för tungmetallrening av mark, för deposition av avloppsvatten eller för jakt. Ändamålen med odlingarna samt hur de anläggs och sköts styrs av en rad faktorer som alla kan påverka den övergripande biodiversiteten. En mosaik av odlingar med olika ändamål och därmed olika utformning och skötsel har stor potential att höja många miljövärden i jordbrukslandskapet, särskilt om de positiva möjligheterna med att utforma odlingar på ett miljövänligt sätt utnyttjas maximalt i varje enskilt bestånd.