Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 1)
<p>Upprinnelsen till detta temanummer var att ett av riksdagspartierna hade inrättat en arbetsgrupp för en ny miljöpolitik och att denna grupp skrev debattartikeln ”Växter och djur ska inte sättas före människans behov” (DN-debatt 17/5 2024). Där ifrågasatte man varför naturen ofta sätts över människans intressen i miljöpolitiken.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 1)
<p>Den 17 maj i år publicerade en arbetsgrupp för ett riksdagsparti en debattartikel i DN med titeln ”Växter och djur ska inte sättas före människans behov”. Den byggde på en rad vanligt förekommande missförstånd i samhällsdebatten om vikten av biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 2)
<p>När konventionen om biologisk mångfald antogs 1992 så kan vi konstatera att det som initialt kanske främst var tänkt som en naturvårdskonvention lika mycket blev en konvention om hållbar utveckling och rättvisefrågor. Många togs på sängen och ställde sig frågan – vad är biologisk mångfald? Och vad är hållbart nyttjande? Hos den breda allmänheten och våra beslutsfattare finns mycket diffusa kunskaper om detta och annat som kopplar till naturens och ekosystemens avgörande betydelse för människans överlevnad.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 8)
<p>Offentliga medel och frivilligarbete räcker inte för att bevara ekosystemen vi är beroende av. Vi måste använda nya ekonomiska incitament för att biologisk mångfald på allvar ska komma upp på den politiska agendan. Ett sätt är att etablera naturmarknader, som ett sätt att kanalisera pengar till naturvård.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 10)
<p>Biologisk mångfald utgör grunden för ekosystemens funktion och förmåga att tillhandahålla de tjänster som är livsviktiga för att skydda mot sjukdomar för människans överlevnad och välbefinnande.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 12)
<p>Det sägs ju ofta att man blir vad man äter, men man kan också säga att det är den biologiska mångfalden som blir vad du äter! Vilken mat vi väljer att äta avgör vilka förutsättningar som finns för mångfalden.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 13)
<p>Vårt förhållande till omgivningen och den biologiska mångfalden skildras i boken Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor (2021, red. Håkan Tunón och Klas Sandell). Det är en antologi där fler än femtio forskare beskrivit olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor eller ekosystemtjänster, och utifrån sin verksamhet exemplifierat och reflekterat över vad naturen och dess invånare betyder för Sverige.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 14)
<p>I begreppet ekosystemtjänst ingår också immateriella värden men de överskuggas oftast av de materiella som är lättare att hantera inom ramen för det gängse ekonomiska systemet. De mjukare värdena som ekosystemen levererar är diffusare och därmed betydligt svårare sätta en prislapp på, vilket troligen gör dem till de mest undervärderade.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 16)
<p>”Vi lever nämligen i den värsta naturkrisen i mänsklighetens historia och vi måste stoppa och vända denna nedgående trend. Vi föreslår därför ett naturpolitiskt ramverk – som motsvarar det klimatpolitiska ramverket och som ger förutsättningar att vända naturkrisen”.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 17)
<p>I en krönika reflekterar bonden Rune Karlsson över över landskapets förvandling och om vi kan göra något åt detta.</p>
Publicerad i NR 3 2024 | ÅRG 29 (sida 18)
<p>Biologisk mångfald är människans bästa livförsäkring – en variationsrik natur ger en robusthet och resiliens hos ekosystemen, som gör att de ändå kan vara intakta vid olika typer av extrema händelser och fortsätta förse oss med livsnödvändiga ekosystemtjänster.</p>
