Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 2)
Det var ganska exakt tjugo år sedan som CBM fick förfrågan från Miljödepartementet om en utredning hur man i Sverige borde se på frågan om lokal och traditionell kunskap som omnämndes i Konventionen om biologisk…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 4)
Då var det dags igen! Bengt Ehnström och Martin Holmer har tillsammans skapat en sjätte bok om träd och deras biologiska mångfald. Denna gång är det eken som står i fokus.
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 5)
Sälg, asp, björk, gran, tall och inom kort även ek. Bokserien om träd av CBM i samarbete med WWF och Naturskyddsföreningen omfattar snart sex olika trädslag, och den biologiska mångfald som hänger samman med dem.
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 6)
En fokalpunkt har samordningsansvar för en specifik fråga, att samla och sprida information och att involvera de aktörer som berörs. Sedan 2021 har Sametinget regeringens uppdrag att utgöra tematisk fokalpunkt för artiklarna 8j och 10c…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 8)
Sverige är ett avlångt land och snart sagt varje plats har sina särskilda biologiska resurser. De har spelat roll för kulturhistorien och lokalkulturen, och bidragit till formandet av landskapet. Detta har också bidragit till ett…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 10)
Konventionen om biologisk mångfald (CBD) var banbrytande när den antogs 1992, bland annat genom att erkänna betydelsen av ur- och lokalbefolkningars traditionella kunskaper, innovationer och sedvänjor för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 12)
Tina Westerlund och Eva Gustavsson forskar och undervisar om traditionellt hantverk kopplat till biologisk mångfald på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, i Mariestad.
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 14)
Fäboden är en plats där traditionell kunskap och hantverk möter och ger upphov till biologiskt kulturarv – de spår i landskapen som berättar om människors verksamhet. Idag finns en bråkdel kvar av de fäbodar som…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 16)
I ett pilotprojekt ska Länsstyrelsen i Jämtlands län beskriva hur myndigheten bidrar till att respektera och bevara traditionella kunskaper relaterad till biologisk mångfald, och skydda och uppmuntra hållbart sedvanebruk av mark och vatten. Gården Lillhärjåbygget…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 18)
Snapsvisor, spettekaka och stickning – allt detta finns på den svenska listan över immateriellt kulturarv. Nästa år nomineras svensk och norsk fäbodkultur till att få status som immateriellt kulturarv inom Unesco, på den internationella listan…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 20)
Vi är inne i en tid då många vattendrag återställs till mer eller mindre sina ursprungliga tillstånd. Men hur påverkas vårt sätt att se på naturen när den har restaurerats? Och spelar det roll om…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 22)
...traditionell kunskap relaterad till biologisk mångfald handlar också om vår djupare relation till den natur vi är en del av och till alla dess livsformer.
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 24)
De folk som lever nära laxen i Arktis har en särskild förståelse för denna fisk. Projektet Salcul arbetar för att denna traditionella kunskapstradition ska få vara en del av nationernas laxförvaltning. Därmed får också de…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 24)
Atlantic salmon is an important biological, economic and cultural species in the Arctic, facing many challenges and uncertainties, including climate change, aquaculture, power production, habitat alterations, invasive species and management conflicts spanning national boundaries. While…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 26)
Sedan 2015 gäller EU:s lagstiftning för användning av genetiska resurser och relaterad traditionell kunskap. Vad är bakgrunden till lagen och vad innebär det för forskare i praktiken? Scarlett Szpryngiel och Håkan Tunón vid CBM arbetar…
Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 28)
Att förebygga och motverka negativa konsekvenser för biologisk mångfald är av större vikt än någonsin, inte minst i exploateringar och samhällsbyggnadsprocesser. Strävan bör också vara att vända kurvorna mot en förbättrad situation. Så hur kan…
