NR 3 2022 | ÅRG 27

Artiklar i numret

• Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 2)

  Ledare: Erfarenheter av kunskap

  <p>Det var ganska exakt tjugo år sedan som CBM fick förfrågan från Miljödepartementet om en utredning hur man i Sverige borde se på frågan om lokal och traditionell kunskap som omnämndes i Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Det var början på en spännande resa med många svängar, upp- och nedgångar. Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald) varade mellan 2006 och 2014.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 4)

  Kungligt träd härnäst i tronföljden

  <p>Då var det dags igen! Bengt Ehnström och Martin Holmer har tillsammans skapat en sjätte bok om träd och deras biologiska mångfald. Denna gång är det eken som står i fokus.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 5)

  CBM:s trädboksserie: Unik inblick i trädens liv

  <p>Sälg, asp, björk, gran, tall och inom kort även ek. Bokserien om träd av CBM i samarbete med WWF och Naturskyddsföreningen omfattar snart sex olika trädslag, och den biologiska mångfald som hänger samman med dem.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 6)

  Sametinget: Med fokus på kunskapstradition

  <p>En fokalpunkt har samordningsansvar för en specifik fråga, att samla och sprida information och att involvera de aktörer som berörs. Sedan 2021 har Sametinget regeringens uppdrag att utgöra tematisk fokalpunkt för artiklarna 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald (CBD).</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 8)

  Tio år i kunskapens tjänst

  <p>Sverige är ett avlångt land och snart sagt varje plats har sina särskilda biologiska resurser. De har spelat roll för kulturhistorien och lokalkulturen, och bidragit till formandet av landskapet. Detta har också bidragit till ett kunnande som kan ha ett värde för framtiden. År 2005 gavs CBM genom ett regeringsbeslut uppdraget att starta ett nationellt program för lokal och traditionell kunskap, ett arbete som varade i nästan ett decennium.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 10)

  Traditionell kunskap, urfolk och lokala samhällen

  <p>Konventionen om biologisk mångfald (CBD) var banbrytande när den antogs 1992, bland annat genom att erkänna betydelsen av ur- och lokalbefolkningars traditionella kunskaper, innovationer och sedvänjor för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 12)

  Att forska och undervisa om traditionellt hantverk och biologisk mångfald

  <p>Tina Westerlund och Eva Gustavsson forskar och undervisar om traditionellt hantverk kopplat till biologisk mångfald på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, i Mariestad.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 14)

  Spåren av kunskap

  <p>Fäboden är en plats där traditionell kunskap och hantverk möter och ger upphov till biologiskt kulturarv – de spår i landskapen som berättar om människors verksamhet.<br /> Idag finns en bråkdel kvar<br /> av de fäbodar som en<br /> gång funnits, och det är<br /> bråttom att dokumentera<br /> både äldre spår och<br /> kunskap som finns idag<br /> kring fäbodbruk.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 16)

  Tjugo år med kulturreservatet Lillhärjåbygget

  <p>I ett pilotprojekt ska Länsstyrelsen i Jämtlands län beskriva hur myndigheten bidrar till att respektera och bevara traditionella kunskaper relaterad till biologisk mångfald, och skydda och uppmuntra hållbart sedvanebruk av mark och vatten. Gården Lillhärjåbygget är med sin unika historia och rikedom av kunskap och traditioner ett exempel på hur man uppmärksammar detta. Eva Karlsson på Länsstyrelsen i Jämtlands län berättar om en plats som är en länk mellan det förgångna och framtiden.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 18)

  Fäbodkulturen – ett immateriellt kulturarv

  <p>Snapsvisor, spettekaka och stickning – allt detta finns på den svenska listan över immateriellt kulturarv. Nästa år nomineras svensk och norsk fäbodkultur till att få status som immateriellt kulturarv inom Unesco, på den internationella listan där bara två företeelser i Sverige hittills finns med. Detta är en del i arbetet med att bevara olika kunskaper och erfarenheter som en viktig del av samhällets hållbara utveckling.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 20)

  Berättelser om vatten

  <p>Vi är inne i en tid då många vattendrag återställs till mer eller mindre sina ursprungliga tillstånd. Men hur påverkas vårt sätt att se på naturen när den har restaurerats? Och spelar det roll om initiativet till restaureringen kommer från gräsrotsperspektiv eller uppifrån?</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 22)

  Krönika: Skötsel eller natursyn – vad är viktigast?

  <p>...traditionell kunskap relaterad till biologisk mångfald handlar också om vår djupare relation till den natur vi är en del av och till alla dess livsformer.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 24)

  Laxens liv – en fråga för olika kunskapstraditioner

  <p>De folk som lever nära laxen i Arktis har en särskild förståelse för denna fisk. Projektet Salcul arbetar för att denna traditionella kunskapstradition ska få vara en del av nationernas laxförvaltning. Därmed får också de lokala kunskapsbärarna ökat inflytande över det som styr deras liv och samhällen.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 24)

  Indigenous and local knowledge in Atlantic salmon management

  <p>Atlantic salmon is an important biological, economic and cultural species in the Arctic, facing many challenges and uncertainties, including climate change, aquaculture, power production, habitat alterations, invasive species and management conflicts spanning national boundaries. While the Convention on Biological Diversity and international initiatives like the IPBES strongly call for the inclusion of indigenous and local knowledges (ILK) in sustainable management of biocultural diversity, an overview of the ways in which ILK is included in Atlantic salmon management especially in Arctic regions, is lacking.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 26)

  Tillträde till kunskap: Internationella krav på forskare

  <p>Sedan 2015 gäller EU:s lagstiftning för användning av genetiska resurser och relaterad traditionell kunskap. Vad är bakgrunden till lagen och vad innebär det för forskare i praktiken? Scarlett Szpryngiel och Håkan Tunón vid CBM arbetar med tillträde till genetiska resurser i projektet Sikta ABS, på uppdrag av Naturvårdsverket. De skriver här om traditionell kunskap som rör genetiska resurser.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 3 2022 | ÅRG 27 (sida 28)

  Hur kan vi bli bättre? Om biologisk mångfald, miljöbedömning och MKB

  <p>Att förebygga och motverka negativa konsekvenser för biologisk mångfald är av större vikt än någonsin, inte minst i exploateringar och samhällsbyggnadsprocesser. Strävan bör också vara att vända kurvorna mot en förbättrad situation. Så hur kan vi arbeta med miljöbedömning och MKB för en bättre samhällsplanering, som leder till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald? I år arrangerades Mångfaldskonferensen och MKB-dagen gemensamt i början av november, för att sätta ljus på dessa frågor.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF