Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 1)
Vad är en art?
Det finns en mångfald av definitioner av vad en art är. Ingen enskild definition är perfekt för samtliga artgrupper, men en förändring i dagens system skulle också innebära stora svårigheter.
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 1)
Bubbelsjöpung granskogspiga smultrondvärgspindel – vad är det vi pratar om?
Dyntaxa kallas en databas som innehåller information om namn och släktskap för Sveriges alla flercelliga organismer. Databasen är byggd kring enheten ”taxonkoncept” – ett slags vetenskaplig idé eller hypotes om vad som utgör en viss…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 2)
Ledare: Artkunskap: konstart, särart eller vanart?
Detta nummer av Biodiverse handlar om taxonomi och artbegreppet. Det kan tyckas vara ett hyfsat enkelt och rättframt tema. Och dessutom associerar de allra flesta begreppen biologisk mångfald och naturvård med just arter, och taxonomi…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 4)
Behovet av taxonomi
Varför behöver vi egentligen kunna urskilja och namnge arter? Nyfikenhet är ett nog så gott argument, men mycket i samhället skulle vara omöjligt utan taxonomin. Mångfalden av arter är odiskutabelt viktig för allt människan företar…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 6)
Taxa, nomenklartur, eponym? Ordförklaringar
De tre termerna taxonomi, klassifikation och systematik används idag mer eller mindre utbytbart, eller åtminstone med stort överlapp. För en praktiserande taxonom går det inte att separera de olika verksamheterna. Om man ändå vill se…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 7)
Det taxonomiska impedimentet: Varför taxonomin inte kan leverera allt vi behöver
Behovet av taxonomisk kunskap är gigantiskt, men taxonomin har idag inte möjlighet att leverera allt vi önskar oss. Denna brist har betecknats som ”det taxonomiska impedimentet”.
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 8)
Det taxonomiska impedimentet: Hur ska vi rädda taxonomin i Sverige?
”Taxonomin är vetenskapen som ska leverera den saknade kunskapen men istället för att öka resurserna till taxonomi har samhället gjort precis tvärtom.”
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 9)
Varför finns inte fler taxonomer?
”Hur ska museerna kunna fortsätta ha spetsforskning som drivs av forskare rekryterade utifrån sin höga vetenskapliga meritering och samtidigt rekrytera taxonomiskt inriktade forskare?”
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 10)
Det taxonomiska impedimentet: Bortom det taxonomiska impedimentet
”Utan taxonomi kan den biologiska mångfalden varken skyddas eller förstås.”
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 11)
Den linneanska kunskapsbristen: Hur många okända arter finns det – egentligen?
Carl von Linné bedömde att det finns 26 500 arter levande organismer. Idag har runt två miljoner arter organismer beskrivits, varav en miljon är insekter, 350 000 är växter och 100 000 är svampar. Vi…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 13)
Hur ska taxonomin klara av att beskriva alla okända arter?
Med den takt som nya arter beskrivs idag skulle det ta tusentals år att beskriva alla arter som idag är okända. Problemet är att många av dessa också är hotade, och riskerar att försvinna innan…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 14)
Folktaxonomi – Ibland på kant med vetenskapen
Att urskilja och namnge arter är något som människan ägnat sig åt överallt och i alla tider. Sedan Darwin har vetenskapen rört sig bort från folktaxonomin, och dessa kan ses som två olika system av…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 18)
Det taxonomiska hantverket: Att upptäcka och beskriva nya arter
Mellan en och tio procent av det beräknade antalet svamparter är hittills funna och beskrivna. Två forskare som vigt sitt liv åt denna del av det taxonomiska hantverket är Ellen och Karl-Henrik Larsson. Här får…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 20)
Taxonomiska samlingar: Varför behöver vi skallar, torkade skinn och pressade växter?
I de naturvetenskapliga samlingarna i världens museer förvaras typexemplar av en stor del av de hittills beskrivna organismerna. Nyupptäckta arter måste jämföras med de redan beskrivna och insamlade, för att kunna sättas in på rätt…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 22)
Nomenklatur: Vetenskapliga och svenska artnamn
Det finns vissa regler, eller koder, för hur vetenskapliga namn på nya arter myntas. Däremot finns inga regler för hur trivialnamn konstrueras. En viss namnförbistring har uppstått i vissa artgrupper som har många artentusiaster.
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 24)
Finns det ”olämpliga” artnamn?
Vissa artnamn är i eftertankens kranka blekhet olämpliga av olika anledningar. Trivialnamn är möjliga att ändra på, men att byta ut vetenskapliga namn riskerar att skapa oreda.
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 26)
Taxonomi – vetenskap eller redskap?
Forskningen ger nya kunskaper som förändrar både klassifikation och nomenklatur. Taxonomer är ofta oense om vilka arter som kan urskiljas, vilka namn de ska ha, och hur de bör klassificeras. Från vissa håll varnas för…
-
Publicerad i NR 2 2024 | ÅRG 29 (sida 28)
Canis: Besvärande instabilitet eller vetenskapliga framsteg?
Släktet 'Canis', med vargar, hundar och schakaler, har nyligen genomgått stora taxonomiska förändringar.
