Artiklar i numret

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 2)

    Ledare: Förgängligt men värdefullt

    <p>Biologiska kulturarv är förgängliga kulturarv – värdefulla på olika sätt. All mänsklig verksamhet påverkar landskapet och lämnar spår på något sätt. Det kan handla om tydliga spår och förändringar i landskapet eller sådana som är mycket svåra att se. De kan vara flyktiga eller mer lång­livade. Spår kopplade till lokal historia och människans nyttjande av landskapet och dess naturresurser. De kan på egen hand berätta om lokal markanvändning eller utgöra bevis som bekräftar (eller falsifierar) det som andra källor berättar.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 4)

    Biologiskt kulturarvsbingo

    <p>Leta efter biologiskt kulturarv i naturen. Besök vår webbsida www.slu.se/kulturarvsbingo (eller använd QR-koden i artikeln) för att läsa mer om de olika tecknen på kulturarv som man kan hitta i naturen. Packa sen en väska med gofika och ge dig ut i skog och mark! Se hur många kulturarvsbingo-rutor du kan kryssa för.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 6)

    Rätt hävd på rätt plats: Om kunskapsutvecklingen inom kulturmiljövården

    <p>I över 150 år har det funnits en medvetenhet om vikten att bevara kulturminnen i landskapet. Men en missriktad välvilja i de tidiga åren stjälpte snarare än hjälpte. Det har lyckligtvis ändrats. Riksantikvarieämbetet började arbeta med det biologiska kulturarvet långt innan själva begreppet ens fanns.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 8)

    Gränsöverskridande kultur- och naturvård i skogslandskap

    <p>“If you want to go fast – go alone, if you want to go far – go together” är ett gammalt ordspråk av omtvistat ursprung. Men det är bra! Och kanske särskilt tänkvärt när det gäller arbetet för biologiskt kulturarv och biologisk mångfald genom hållbart sedvanebruk. Skogsstyrelsen tar nya steg inom området, både kultur- och naturvårdare internt och i samverkan med andra aktörer; företagare, forskning, organisationer och andra myndigheter.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 10)

    Vägarnas biologiska kulturarv: Trafikverkets arbete med långsiktigt hållbar infrastruktur

    <p>Trafikverket arbetar på många olika sätt med att bevara och främja biologisk mångfald längs vägkanter och banvallar. Ett ganska nytt område är biologiskt kulturarv i infrastrukturmiljöer. Förståelse för människans nyttjande av det landskap där väg och järnväg drar fram, är en viktig pusselbit för att kunna värna kulturhistoriska miljöer som även kan vara viktiga livsmiljöer för växter och djur.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 12)

    Större förståelse för historiskt nyttjande – men stort behov av fördjupad kunskap

    <p>För att vi ska ha kvar naturvärden behöver vi förstå hur de uppkommit. Med större förståelse för hur det traditionella nyttjandet fungerade historiskt sett, kommer också kunskap att välja rätt skötsel för framtiden.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 14)

    Levande lantbruksföretag – grunden för bevarande i odlingslandskapet

    <p>Motorsågens ljud ekar i skogsbetet under luck­huggningen. Ett ryalamm hoppar på gravhögar­na i naturbetesmarken. Termosarna ångar på filtarna efter fagningen av ängen. Detta är tre olika exempel på skötsel av kulturpräglad natur där jordbrukarstöd och kompetensutveckling kan vara inblandat.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 16)

    Skötsel av kulturpräglad natur: Biologiskt kulturarv inom naturvård och kulturmiljövård

    <p>I Sverige, Europa och stora delar av resten av världen, har människor under lång tid vistats i, använt och modifierat naturen nästan överallt. Spåren av människans tidigare aktiviteter finns i form av fasta lämningar, men även i det levande och växande. Det sistnämna, alltså natur som formats av kultur, utgör det vi kallar biologiskt kulturarv.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 18)

    Biologiska värden i kulturpräglade skogar

    <p>Ett naturreservat som har kulturpräglad skog kan förlora sina värden utan skötselåtgärder. Men trots det inventeras biologiskt kulturarv sällan inför ett beslut om naturreservat. Genom en inventering av både ekologiska och kulturella aspekter kan reservat få en skötselplan som på allvar tillvaratar syftet med reservatsbildningen.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 20)

    Vägarnas växter berättar

    <p>Floran längs våra vägkanter kan berätta mycket om äldre tiders landskap och vägarnas användning. Kunskapen om vägarnas biologiska kulturarv kan också vara viktig i värderingen av natur vid vägunderhåll och vägbyggen.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 22)

    Skötselåtgärdernas utformning viktigare än man trott

    <p>Naturbetesmarkerna är hotspots för artrikedom i Europa. Många har dock formats av helt andra betesregimer än dagens naturbete. Det finns anledning att modifiera betet i många betesmarker. Det kan göras genom att lära av betesmarkernas hävdhistoria och av de arter som är knutna till dessa marker.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 24)

    Krönika: Historia, biologi och ekologi behöver varandra

    <p>Mitt intresse för kulturland­skap inleddes redan i min tidiga barndom då min pappa var biolog och tog med mig ut i naturen. Han var också arkeologiskt intresserad och visade mig bland annat stendösar och gånggrifter. Dock är det en speciell händelse som jag kan se som starten för mitt landskapsintresse.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 26)

    Historisk ekologi – en oumbärlig nyckel till framtiden

    <p>Samhällen och ekosystem har i alla tider utsatts för förändringar, och försäkringen mot kollaps stavas mångfald. I arbetet med att hitta nya förvaltningssystem för framtiden som inte innebär utarmning, erbjuder historisk ekologi viktiga perspeketiv.</p>

  • Publicerad i NR 2 2023 | ÅRG 28 (sida 26)

    Diversity is key – Historical ecology as an indispensable tool for our time

    <p>Societies and ecosystems have always been subject to change and unbalances. The insurance towards collapse is diversity. Historical ecology’s comprehensive approach offers place-based solutions to our contemporary problems of biodiversity loss and system failure.</p>