Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 1)
<p>The EU Nature Restoration Law provides new opportunities to meet the challenges facing Swedish forestry. It highlights premises for managing the holistic values of forests in a future-oriented Swedish forestry model.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 2)
<p>Knappast någon har väl missat att EU förra sommaren antog en ny förordning om restaurering av natur. Många utbrast nog "äntligen"! Men meningarna var delade. Den så kallade naturrestaureringsförordningen har varit omdebatterad såväl före som efter beslutet, på mer eller mindre saklig grund.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 4)
<p>I somras antog EU en förordning om restaurering av natur. Beslutet har kritiserats, men även välkomnats. Syftet med detta temanummer är att ge en faktabaserad analys av vad den nya lagen kan innebära för Sverige, och för vår biologiska mångfald.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 7)
<p>Varje EU-land ska upprätta en nationell restaureringsplan enligt de instruktioner som finns i förordningen om restaurering av natur (NRF). Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag, som ska redovisas senast i februari</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 8)
<p>Regeringens instruktioner till Naturvårdsverket i framtagandet av ett förslag till nationell restaureringsplan tyder på att regeringen vill lägga sig på lägsta möjliga ambitionsnivå. Regeringen tycks främst se kostnader och begränsningar för Sverige, inga möjligheter eller vinster.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 9)
<p>Trots 30 år med EU:s livsmiljödirektiv är både arter och livsmiljöer under stark press. Nu hoppas EU att den nya förordningen om restaurering av natur ska säkerställa att syftet med direktivet – och andra internationella åtaganden – faktiskt uppnås till 2050. Med rätt åtgärder kan både livsmiljöer och näringsidkande stärkas.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 12)
<p>Städernas grönytor blir allt viktigare för människors hälsa. De behövs för att motverka värmeböljor och skyfall, öka människors välmående – och för att gynna den biologiska mångfalden. Därför är det bra med en lag som handlar om hur detta ska gå till. Naturrestaureringsförordningen öppnar dock upp för mycket varierande tolkningar.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 14)
<p>Vattenkraften är viktig för Sveriges välstånd, eftersom den ger samhället förnyelsebar energi. Vattenkraftsdammar orsakar emellertid omfattande påverkan på naturen och på den biologiska mångfalden i sötvatten. Finns det en inbyggd konflikt mellan Sveriges energiförsörjning och EU:s förordning om restaurering av natur?</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 16)
<p>EU:s förordning om restaurering av natur ger nya möjligheter att möta de utmaningar som skogsbruket står inför. Det handlar om att skapa förutsättningar för skogens alla värden i en framtidsanpassad svensk skogsbruksmodell.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 19)
<p>Bruket av skog och jord har en lång historia av att hänga samman i Sverige. Vad innebär det för genomförandet av EU:s förordning om naturrestaurering, där dessa näringar ses som helt skilda verksamheter? Och vad betyder egentligen utarmning, och resiliens? Det finns utmaningar med EU-förordningen, som behöver adresseras för att vi ska kunna nå långsiktig hållbarhet i våra odlingssystem.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 22)
<p>EU:s naturrestaureringsförordning innehåller ett bindande krav på återvätning av dränerade torvmarker. Det ger en unik möjlighet att både minska klimatutsläpp och gynna biologisk mångfald.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 24)
<p>Fågeldata ska användas för att följa upp hur arbetet med restaureringen går inom jordbruks- och skogslandskapen. Målen för jordbruksfåglar i Sverige är lägre satta jämfört med resten av EU, på grund av att vi historiskt sett haft mindre utarmade populationer. Ändå har bestånden av fågelarter knutna till odlingslandskapet i genomsnitt halverats sedan 1980. Åtgärderna för att vända trenderna handlar om förändringar i brukandet av skogs- och jordbruksmark.</p>
Publicerad i NR 1 2025 | ÅRG 30 (sida 26)
<p>Naturvårdsverket har fått uppdraget att, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Boverket, ta fram ett förslag till nationell restaureringsplan – och dessutom redovisa hur arbetet ska gå till. Uppdraget är omfattande och komplext. Många olika kompetenser och instanser behöver bidra, och tidtabellen gör att projektet måste jobba med flera parallella spår.</p>
