NR 1 2024 | ÅRG 29

Artiklar i numret

• Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 1)

  Ledare: Vi och naturen – att leva tillsammans

  <p>Vi i Västvärlden har länge levt i ett destruktivt förhållande med naturen, även om vi ofta gärna vill säga att vårt liv är hållbart. Men vi är inte där än! Under FN:s dekad för biologisk mångfald 2011–2020 var den cat­chiga devisen Living in Harmony with Nature. Utvecklingen skulle vändas – vi misslyckades. I december 2022 enades världen om ett nytt globalt ramverk med en ny tidsfrist. Temat för detta nummer av Biodiverse är artskydd. Hur ska vi bevara arter för framtiden?</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 1)

  Bättre kunskaper om arterna – en förutsättning för effektivt skydd

  <p>Både juridik och GIS-baserade redskap för artskyddshandläggning har utvecklats avsevärt under de senaste åren. Men det saknas ofta grundläggande fakta om arterna, trots att goda kunskaper om arternas utbredning och ekologi är en nödvändig förutsättning för ett effektivt artskyddsarbete. Ökad kunskap om vår biologiska mångfald är nödvändig för att Sverige ska uppnå miljömålen.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 6)

  Här ska inga fladdermöss komma och stoppa byggen!

  <p>Vi har en ganska stark lagstiftning när det gäller artskydd i Sverige. Vi har också många andra redskap som bidrar till ett bra artskyddsarbete, till exempel miljöbedömningar baserat på naturvärdesinventeringar. Trots detta har vi svårt att nå våra miljömål. Vad är det då egentligen som saknas för att artskyddsarbetet ska bli effektivt?</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 8)

  Fridlysning av arter – viktigt för artbevarandet

  <p>I över hundra år har vi haft fridlysta arter i Sverige. Reglerna om fridlysning handlar om att ta hänsyn till de allra mest utsatta arterna. Kunskap i ett tidigt skede om hur olika arter påverkas av vad vi människor gör är viktig för att kunna justera planerade verksamheter i linje med vad bestämmelserna säger.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 12)

  Artskydd genom dialog

  <p>Artskydd medför ofta konflikter. Markägare drabbas genom att inte kunna bruka skogen, och exploatörer får inte igenom angelägna projekt. Ofta sker avgörandet i en domstol. Men det finns ett viktigt steg långt innan domstolen, nämligen dialogen. Är dialog en möjlig väg framåt, och hur ska den i så fall genomföras?</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 14)

  ”Vi behöver lyfta blicken”. Artskyddet ur konsultens perspektiv

  <p>Utredningar om artskydd genomförs i praktiken ofta av konsultföretag som är specialiserade inom ekologi. Konsulten är alltså verksamhetsutövarens resurs för att utreda ett projekt. Konsulten ska presentera en objektiv utredning om vilken effekt en exploatering får på naturvärden och samtidigt hjälpa verksamhetsutövaren att genomföra sitt projekt. Inte alltid en enkel balansgång. Konsulternas kompetens har därmed blivit en tung faktor i artskyddet. Vi ställde ett antal frågor till ett konsultföretag, Calluna AB, för att få deras perspektiv på artskyddsarbetet.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 16)

  ”Vi kan väl bygga nya boplatser någon annanstans?”

  <p>Det är inne att kompensera och restaurera och att flytta arter och konstruera nya habitat på bättre platser. Exploateringstrycket är hårt och ekologisk ingenjörskonst är det nya modeordet. Men fungerar det i praktiken? Kan vi lösa artskyddet genom att flytta runt arter och biotoper?</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 18)

  Artskyddet och skogsbruket – hur ska vi ha det?

  <p>Konflikterna mellan skogsbruk och naturvård har ökat avsevärt de senaste åren. Det starka artskyddet sätter ibland stopp för skogsbruket, utan ersättning till markägare. Samtidigt är lagarna satta att skydda den artmångfald som minskar i en förskräckande takt i skogen. Är det någon vits för markägare att bry sig om värdefulla arter och habitat, och finns det någon väg framåt? Vi träffade skogsägarna Björn Ferry och Heidi Andersson för att prata om skogen, artskyddet och brukandet.</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF
• 

  Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 20)

  Internationella konventioner – hur påverkar de artskyddet i Sverige?

  <p>Sverige arbetar mycket aktivt internationellt för att stärka artskyddet genom olika internationella konventioner. Hur påverkar det artskyddet här hemma i Sverige, och hur går det med implementeringen av konventionerna?</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF

• Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 22)

  Syns inte – finns inte?

  <p>För att kunna fatta rätt beslut behövs kunskap om det man beslutar om. I skogsbruket är kunskapen om artförekomster central för att kunna arbeta hållbart. Men den kunskap som frivilliga bidrar med ses ofta som ett hot mot skogsbruket. Hur kan kunskap om förekomster av värdefulla arter gå från att ses som ett problem till att ses som den tillgång den är, som en guide till att nyttja landskapet på ett hållbart sätt?</p>

  Läs artikel Läs artikel som PDF