Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 1)
Vi i Västvärlden har länge levt i ett destruktivt förhållande med naturen, även om vi ofta gärna vill säga att vårt liv är hållbart. Men vi är inte där än! Under FN:s dekad för biologisk…
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 1)
Både juridik och GIS-baserade redskap för artskyddshandläggning har utvecklats avsevärt under de senaste åren. Men det saknas ofta grundläggande fakta om arterna, trots att goda kunskaper om arternas utbredning och ekologi är en nödvändig förutsättning…
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 6)
Vi har en ganska stark lagstiftning när det gäller artskydd i Sverige. Vi har också många andra redskap som bidrar till ett bra artskyddsarbete, till exempel miljöbedömningar baserat på naturvärdesinventeringar. Trots detta har vi svårt…
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 8)
I över hundra år har vi haft fridlysta arter i Sverige. Reglerna om fridlysning handlar om att ta hänsyn till de allra mest utsatta arterna. Kunskap i ett tidigt skede om hur olika arter påverkas…
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 12)
Artskydd medför ofta konflikter. Markägare drabbas genom att inte kunna bruka skogen, och exploatörer får inte igenom angelägna projekt. Ofta sker avgörandet i en domstol. Men det finns ett viktigt steg långt innan domstolen, nämligen…
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 14)
Utredningar om artskydd genomförs i praktiken ofta av konsultföretag som är specialiserade inom ekologi. Konsulten är alltså verksamhetsutövarens resurs för att utreda ett projekt. Konsulten ska presentera en objektiv utredning om vilken effekt en exploatering…
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 16)
Det är inne att kompensera och restaurera och att flytta arter och konstruera nya habitat på bättre platser. Exploateringstrycket är hårt och ekologisk ingenjörskonst är det nya modeordet. Men fungerar det i praktiken? Kan vi…
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 18)
Konflikterna mellan skogsbruk och naturvård har ökat avsevärt de senaste åren. Det starka artskyddet sätter ibland stopp för skogsbruket, utan ersättning till markägare. Samtidigt är lagarna satta att skydda den artmångfald som minskar i en…
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 20)
Sverige arbetar mycket aktivt internationellt för att stärka artskyddet genom olika internationella konventioner. Hur påverkar det artskyddet här hemma i Sverige, och hur går det med implementeringen av konventionerna?
Publicerad i NR 1 2024 | ÅRG 29 (sida 22)
För att kunna fatta rätt beslut behövs kunskap om det man beslutar om. I skogsbruket är kunskapen om artförekomster central för att kunna arbeta hållbart. Men den kunskap som frivilliga bidrar med ses ofta som…
