Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 1)
Deltagande och rättigheter
<p>MÅL 22+23: Det nya ramverket innebär en stärkt roll för urfolk och lokala samhällen, jämställdhet och mänskliga rättigheter.</p>
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 2)
Ledare: Bra, men blir insatsen tillräcklig?
<p>Den 28 april 1999 beslutade Sveriges riksdag om miljömålssystemet, vilket idag inkluderar sexton miljökvalitetsmålen och ett generationsmål:<br /> ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Kanske ett av de mest ambitiösa politiska beslut som någonsin har fattats och ett steg mot att vända utarmningen av vår natur.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 4)
Perspektiv från svenska delegationen: Vägen till ramverket – och framåt
<p>För fyra år sedan började parterna arbeta för att ta fram ett nytt ramverk för biologisk mångfald, med målet att ta beslut i oktober, 2020 i Kunming, Kina. Det blev en mycket längre väg till färdigt beslut än vad någon kunde tänka sig. Här ger Charlotta Sörqvist och Mette Svejgaard på Klimat- och näringslivsdepartementet sin syn på förhandlingsprocessen och resultatet.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 6)
FAKTA: Konventionen om biologisk mångfald
<p>En konvention är en mellanstatlig överenskommelse, som syftar till att hantera ett gemensamt problem. När konventionen om biologisk mångfald kom till var det gemensamma problemet den tilltagande förlusten av biologisk mångfald, och därmed den globala utarmning¬en av de naturtillgångar som försörjer alla människor.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 7)
FAKTA: Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework
<p>Det nya ramverk som antogs vid COP15 innehåller en strategisk plan för konventionen, med en vision och mål till 2050, en mission och åtgärdsmål till 2030, och beslut om processer för genomförandet.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 8)
Bevara biologisk mångfald
<p>MÅL A+1-8: Mål A i det nya ramverket anger det tillstånd den biologiska mångfalden ska uppnå senast år 2050, med avseende på både ekosystem, arter och genetisk variation. Ekosystemens motståndskraft och ekologiska kvaliteter ska vara bevarade, eller restaurerade i områden som varit utarmade.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 10)
Hållbar användning
<p>MÅL B+9-12: Ramverkets andra långsiktiga mål fokuserar på att människans användning av den biologiska mångfalden måste ske på ett hållbart sätt. Det kommer från insikten att det inte bara går att bevara natur för att vi ska kunna stoppa förlust av viktiga värden. Minst lika viktigt är att jord- och skogsbruk, fiske, infrastruktur och annat inte utarmar ekosystemen.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 12)
Rättvis nyttodelning en av hörnstenarna
<p>MÅL C+13: Mål C och åtgärdsmål 13 är relaterade till CBD:s tredje syfte, rättvis nyttodelning från användningen av genetiska resurser. Detta är även implementerat med Nagoyaprotokollet som trädde i kraft 2014. Mål C och åtgärdsmål 13 är dock bredare i sin omfattning än Nagoyaprotokollet.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 13)
Genetiska resurser – även digital information regleras
<p>Numera finns stora mängder genetisk information i databaser. De länder som har värdefulla genetiska resurser vill få del av nyttan sådan information kan utgöra. I det nya globala ramverket finns därför ett beslut om att även användning av digital information om genetiska resurser ska bli föremål för nyttodelning.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 14)
Resursmobilisering och kapacitetsutveckling
Av: Jan Wärnbäck, Anna Axelsson
<p>MÅL D+18-20: Det fjärde av ramverkets huvudmål (Mål D) handlar bland annat om hur ekonomiska och kunskapsmässiga resurser ska säkras och fördelas så att världens länder får samma chans att genomföra sina åtaganden.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 16)
Hänsyn till biodiversitet i hela samhället
<p>MÅL 14-17+21: I alla politiska beslut behöver världens länder nu ta hänsyn till perspektivet med biologisk mångfald, för att det ska kunna gå att vända de negativa trenderna. Företag och hela den finansiella sektorn måste också redovisa hur deras verksamhet påverkar arter och ekosystem.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 19)
Planering, övervakning, rapportering och utvärdering
<p>En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk, vilket kan sägas gälla även för globala ramverket. En viktig orsak till att Aichimålen inte nåddes var att det inte fanns någon effektiv mekanism för uppföljning. Därför utvecklades under COP-15 ett övervakningsramverk och uppföljningsmekanismer för genomförandet av målen i det nya ramverket.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 20)
FAKTA: Nationellt genomförande av ramverket
<p>Ett beslut vid ett partsmöte, som beslutet om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald, innebär att konventionens parter gör åtaganden som måste omsättas i praktisk handling. Ett konventionsbeslut gäller inte som lag på nationell nivå; det är bara regeringen som gjort ett åtagande, inte myndigheter, organisationer, företag eller enskilda medborgare. Regeringen måste därför implementera (genomföra) konventionsbeslutet genom att stifta lagar, ge myndigheter instruktioner, och fördela resurser.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 21)
Sveriges genomförande av COP15-besluten
<p>Redan under nästa år ska Sverige rapportera till CBD-sekretariatet på vilket sätt vi kommer att arbeta för att uppfylla de nya målen för biologisk mångfald. Många olika aktörer kommer att behöva involvera sig i arbetet.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 22)
SLU Artdatabanken: Låt de goda intentionerna förverkligas
<p>De nya målen för biologisk mångfald inom Kunming-Montreal-ramverket är lite skarpare, lite mer konkreta än tidigare. Inte minst ställs det större krav på uppföljning och rapportering. Det finns därmed goda förutsättningar att förverkliga de intentioner som världens samlade länder ger uttryck för. Nu är alla väsentliga verktyg framlagda, och det är dags att börja göra jobbet.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 24)
WWF: Dags att vända kurvan
<p>Två år senare än planerat och efter tuffa förhandlingar har vi nu en global handlingsplan för den biologiska mångfalden med det övergripande målet att ”stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030”. Att det nu finns ett gemensamt mål för naturen, motsvarande 1,5 gradersmålet för klimatet, är viktigt. Det ger tydlig riktning för agerande från alla samhällets aktörer och håller länder ansvariga.</p>
-
Publicerad i NR 1 2023 | ÅRG 28 (sida 26)
SLU Centrum för biologisk mångfald: Sverige måste bidra till den globala räddningsplanen
<p>Världen har ett nytt ramverk för arbetet med att rädda och stärka den biologiska mångfalden, grunden för vårt liv och välstånd. Men hur behöver nu Sverige arbeta för att de åtaganden som vi gjort verkligen efterlevs? Här är Torbjörn Ebenhards analys.</p>
