I artikeln menade man att ”Viljan att skydda växter och djur får ibland orimliga effekter. Som när nya bostäder i ett område stoppas efter att en ganska vanlig fågel setts häcka i närheten.” Det i sig är intressant och samtidigt skrämmande och väcker frågor som: Varför har vi miljöpolitik? Är samhällets och miljöns intressen i motsatsförhållande? Vilken är kunskapsnivån hos politiker om människans relation till miljön, naturen och ekosystemtjänsterna?
Vi skrev ett svar på debattartikeln men valde också att ha ”varför behöver vi biologisk mångfald?” som tema för detta nummer av Biodiverse. Vi bjöd in ett antal av de forskare som bidrog till svaret på artikeln att reflektera ytterligare över på vilka sätt ett bevarande av biologisk mångfald även är ett värnande av människans och samhällets välbefinnande. Det vill säga på vilket sätt gynnar miljöpolitiken gynnar människan? Om den nu gör det?

Många skäl till att bevara mångfalden

Det finns flera skäl till att bevara biologisk mångfald och de utgår från vilken grundläggande världsbild man har. Det avgör också vilken vikt man lägger vid de olika argumenten. I detta temanummer lyfts ett olika aspekter till varför vi bör bevara biologisk mångfald, men det finns många fler perspektiv. Enkelt uttryckt kanske man skulle kunna kategorisera dem i följande tre eller två grupper:

Etiskt eller moraliskt ansvar: Ofta framhålls det att människan bara är en av många organismer på jorden och vi har ingen rätt att utrota andra. Därmed skulle vi ha ett moraliskt ansvar att bevara naturen och dess mångfald, inte bara för vår egen skull utan också för framtida generationer och för arternas egen rätt att existera. Arterna har därmed ett egenvärde som är oberoende av människans uppfattning.

Nyttan för människan: Mångfalden behöver bevaras eftersom den levererar nyttor för människor i form av ekosystemtjänster, dvs allt för såväl fysiska som andliga behov. Det inkluderar ekosystemens resiliens mot störningar av alla slag, vilket även gynnar människors produktion och välbefinnande.

Kulturella och estetiska värden: Ibland lyfts också naturens estetik och dess roll inom kulturen som fristående värden, men de utgör nog egentligen en gråzon mellan de två andra kategorierna. Estetiken kan anses ge mångfalden ett ”egenvärde” men det utgår dock från människans uppfattning.
I vetenskapliga sammanhang konstateras dock för det mesta att biologisk mångfald är en nödvändighet för ekosystemens funktion och ekosystemtjänsterna och så för att vi ska ha mat att äta.

Naturvård för natur och människa

Oavsett vilka argument man har så finns det fog för en stark naturvårdspolitik som sätter mångfalden och ekosystemen i fokus. Bevarandet av biologisk mångfald och ekosystem är inte nödvändigtvis i motsatsförhållande till människans och samhällets behov. Ekosystemen sätter visserligen upp gränser hur mycket samhället kan konsumera resurser, men långsiktigt talar det snarare för en starkare miljöpolitik än en svagare.

Håkan Tunón, föreståndare för CBM, forskningsledare