En mycket stor plenisal, där människor sitter vid bord som står uppställda i rader. Stora skärmar i taket visar en person vid en talarstol. Foto.
Mette Svejgaard på regeringskansliet, och Frans Perez, delegationsledaren från Schweiz lyssnar på partsmötets ordförande Huang Runqiu.
TEMA: EN GLOBAL RÄDDNINGSPLAN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALDMÅL 14-17+21: I alla politiska beslut behöver världens länder nu ta hänsyn till perspektivet med biologisk mångfald, för att det ska kunna gå att vända de negativa trenderna. Företag och hela den finansiella sektorn måste också redovisa hur deras verksamhet påverkar arter och ekosystem.

Åtgärdsmålen 14 till 17 i CBD:s nya globala ram­verk sätter ambitionen för en bättre integre­ring i samhällets olika politiska och ekonomiska sektorer av hänsyn till och skydd av biologisk mångfald och dess värden, till exempel de ekosystemtjänster som människan kan få ut av den biologiska mångfalden i form av ren luft, livsmedel med mera. Målet handlar också om hur medborg­are i alla länder ska få möjligheten att göra mer hållbara konsumentval för att minska negativ påverkan av kon­sumtion och produktion på natur och biologisk mångfald.

Ambitionsnivån i de nya målen 14 till 16 är hög och i vissa fall har de en högre målsättning än det tidigare strategiska ramverket med mål mellan 2011–2020. Det gäller till exempel den starka skrivningen om företa­gens rapportering i åtgärdsmålet 15. Ambitionsnivån i mål 17 är låg, då den i princip upprepar åtaganden om biosäkerhet som parterna redan har gjort under CBD-konventionens underavtal om biosäkerhet (Carta­genaprotokollet) men målet säkerställer att frågor om biosäkerhet finns kvar i det globala ramverket. Utmaningen framöver kommer att vara att hitta ett sätt att mäta genomförandet eftersom partsmötet i december 2022 inte hade möjlighet att enas om indikatorer för dessa mål. Det återstår ett relativt omfattande arbete för parterna till konventionen att inför nästa partsmöte, COP16, arbeta på att hitta relevanta och lämpliga indikatorer som kan fånga alla delar av målen.

Hänsyn i alla politiska beslut

I åtgärdsmål 14 anges att regeringar ska se till att biologisk mångfald och dess värden är fullt integrerade i alla policybeslut som fattas, i planering och i strategier för fattigdomsbekämpning med mera, med ett särskilt fokus på de sektorer som har störst påverkan på den biologiska mångfalden. Målet komplet­terar tidigare beslut som partsmötena under CBD har fattat om integrering av biologisk mångfald i sektorerna jord- och skogsbruk, akvakultur samt fiske och turism (COP13, 2016), och i sektorerna hälsa, energi och gruvdrift, tillverknings- och processindustri samt infrastruktur (COP14, 2018).

Företag involveras

Åtgärdsmål 15 säger att alla företag och den finansiella sektorn ska upp­muntras och stöttas av regeringar att göra utvärderingar av och rapportera på hur deras aktiviteter påverkar och påverkas av biologisk mångfald. Särskilt de största och transnationella företagen med stor påverkan på natur och miljö ska göra detta, liksom att rapportera om sin påverkan i alla värdekedjor och pro­duktionsled för att på så sätt fånga upp mindre företag med lägre kapacitet att ta fram omfattande rapportering. Fö­retagen uppmanas även rapportera om hur de delat vinster från användning­en av genetiska resurser på ett rättvist sätt, exempelvis i form av ekonomiska vinster eller andra nyttor, till de länder eller urfolk och lokala samhällen som äger den genetiska resursen. Företagen ska även se till att konsumenter har tillräckligt med information för att fatta miljömässigt hållbara val. Syftet med mål 15 är att åtgärderna ska leda till att den negativa påverkan på biologisk mångfald från den privata sektorns ak­tiviteter minskar och den positiva ökar, och att stödja hållbara produktions-alternativ och -mönster. Under för­handlingarna vid COP15 fick mål 15 särskild uppmärksamhet från representanter för företagssektorn i sammanslutningen ”Bu­siness for Nature”, som gärna hade sett att det fanns krav i mål 15 på obligatorisk rapporte­ring för alla företag. Målet står nu formulerat som att det finns krav på företag (”are requi­red”) att rapportera.

Minskning av fotavtrycket

Åtgärdsmål 16 pekar på ohållbara konsum­tionsmönsters påverkan på natur och bio­logisk mångfald, och handlar om att stödja medborgare att göra konsumtionsval som inte skadar natur och ekosystem, exempelvis genom att se till att medborgare får tillgång till utbildning och information om mer miljömässigt hållbara alternativ. Målet strävar efter att minska det globala så kallade ”fotav­trycket” av konsumtion till år 2030, samtidigt som det globala matsvinnet ska minskas till hälften, och överkonsumtionen i världen och produktionen av avfall ska minskas avsevärt. I målet finns även en hänvisning till att det ska ske enligt principen om Moder jord, som är en princip som vissa länder och regioner använder, framför allt Latinamerika, för att visa på den fysiska och andliga relationen mellan människor och planeten som vi bor på.

Biosäkerhet

Åtgärdsmål 17 omfattar både de risker och po­tentiell negativ påverkan på biologisk mångfald som kan uppstå vid användning av genetiskt modifierade organismer (GMO) och den po­tentiella nytta som bioteknologi kan ge i form av nya metoder för bevarande och hållbar an­vändning av biologisk mångfald. Även vikten av en rättvis tillgång till forskning om biotek­nologi likaväl som tillgång till information om risker betonas. Målet har som syfte att se till att alla länder har kapacitet att reglera, hantera eller kontrollera risker för biologisk mångfald som är associerade med användning av GMO, vilket i praktiken innebär att länder ska kunna implementera konventionens underavtal om biosäkerhet (Cartagenaprotokollet).

Kunskap om biologisk mångfald

Åtgärdsmål 21 omfattar målsättningen att se till att den bästa tillgängliga kunskapen om bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald finns tillgänglig för beslutsfattare och allmänhet. Detta ska möjliggöra effektiva och rättvisa beslut om styrmetoder och deltagan­deformer i förvaltning av biologisk mångfald, samt stärkt medvetande, kommunikation, utbildning, forskning om och övervakning av biologisk mångfald. I målet ingår även tradi­tionell kunskap, innovationer, praktiker och teknologier som ägs av urfolk och lokala sam­hällen, men med en tydlig regel att denna typ av kunskap endast kan användas av allmänhet, företag och beslutsfattare efter fritt och infor­merat förhandsmedgivande (Free Prior and Informed Consent, FPIC) från kunskapsägarna.

TEXT: Linnea Sundblad, handläggare för biologisk mångfald, EU-enheten, Naturvårdsverket

LÄS MER:

SDG12 om hållbar konsumtion och produktion: sdgs.un.org/goals/goal12

Tidigare beslut om sektors-integrering: jord- och skogs­bruk, akvakultur, fiske och turism (Decision XIII/3), hälsa (Decision 14/4), energi, gruvdrift, tillverknings- och pro­cessindustri och infrastruktur (Decision 14/3). www.cbd.int/decisions/

Information om det ekologiska fotavtrycket från ”Global Foot­print Network”: www.footprintnetwork.org

Mother Earth Principle, erkänd av IPBES (den vetenskapliga plattformen för biologisk mång­fald och ekosystemtjänster): www.ipbes.net/glossary/ mother-earth