Sök efter:
Sök
Toggle navigation
Hem
Utgivna nummer
Författare
Prenumerera
Om Biodiverse
Kontakt
Hem
Utgivna nummer
Biodiverse Nr 3 1999
Du läser just nu Biodiverse Nr 3 1999
Dagens nyckelbiotoper räcker inte
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Anna Burman
, CBM
TEMA: SKOG
De skogsområden som har utpekats som nyckelbiotoper för bevarandet av den biologiska mångfalden utgör mindre än en procent av den privatägda produktiva skogsmarken. Dessa områden är givetvis viktiga att bevara, men att skydda enbart dem räcker inte på långa vägar.
Stor kunskapsskatt i samisk kultur
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Anna Burman
, CBM
TEMA: SKOG
Lyft blicken! - om landskapsplanering i skogsbruket
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Anna Burman
, CBM
TEMA: SKOG
Ett enskilt skogsbestånd är ju egentligen ingen isolerad företeelse – växter och djur ser inte till administrativa gränser. Om skogsbruket planeras utifrån ett landskapsperspektiv kan insatserna bli effektivare för både naturvård och virkesproduktion.
Rödlistade arter i nyckelbiotoper analyseras
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Tomas Hallingbäck
, och
Åke Berg
, och
Mikael Norén
, och
Ulf Gärdenfors
, ArtDatabanken
TEMA: SKOG
Förekomsten av rödlistade arter i olika skogsmiljöer i södra Sverige ska nu analyseras närmare utifrån den genomförda delen av nyckelbiotopsinventeringen. Detta sker i samarbete mellan Skogsstyrelsen och SLU (Artdatabanken och institutionen för naturvårdsbiologi).
Skyddet av värdefull natur
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Anna Burman
, CBM
TEMA: SKOG
Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas arbete med att skydda värdefull natur har stora brister, enligt en rapport från Riksrevisionsverket, RRV.
Klarar certifieringen miljömålet i skogen?
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Per Angelstam
, Grimsö forskningsstation, SLU
TEMA: SKOG
Miljömålet biologisk mångfald i den svenska skogen har formulerats som att bevara livskraftiga stammar av naturligt förekommande arter. Hur man i praktiken lyckas med detta har under 1990-talet varit föremål för en omfattande och konstruktiv debatt.
Skogsplanering i samverkan
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Pär Eriksson
, Upplandsstiftelsen
TEMA: SKOG
Runt sjön Vällen i Uppland pågår ett projekt där flera skogsbolag samverkar med naturvårdare för att planera naturvårdsarbetet i ett drygt 12 000 ha stort skogsområde.
En livsgärning belönas
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Johan Samuelsson
, ArtDatabanken
TEMA: SKOG
Hugo Sjörs fick den 22 april ArtDatabankens naturvårdspris 1999 ”för en kraftfull och framgångsrik livsgärning som forskare, lärare, författare och naturvårdare där han särskilt verkat för att myrar och deras unika biologiska mångfald skall bevaras för framtiden.”
Döda träd är fulla av liv
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Bengt Gunnar Jonsson
, Ekologi och Geovetenskap Umeå Universitet
TEMA: SKOG
Vi är många som behöver veden i skogen och död ved är numera en bristvara i brukad skog. På ett nordiskt symposium i Umeå i juni diskuterades betydelsen av död ved i boreala skogar.
EU kritiserar Sveriges Natura 2000-förslag
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Anna Burman
, CBM
TEMA: SKOG
EU-kommissionen har nyligen granskat Sveriges och Finlands förslag till EU:s nätverk av värdefulla naturområden, Natura 2000. För Sveriges del konstaterades en hel del brister och Sverige måste nu komplettera sitt förslag.
Sandödlan – en paraplyart
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Björn Cederberg
, och
Mats Höggren
, CBM
TEMA: SKOG
Sandödlan har nyligen förärats med ett åtgärdsprogram av Naturvårdsverket. Artens situation och roll som ”paraplyart” belystes vid ett seminarium arrangerat av CBM och ArtDatabanken i april.
Skogshistoria visar vägen
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Urban Emanuelsson
, CBM
TEMA: SKOG
Åttonde Flora- och faunavårdskonferensen: Hur prioritera åtgärder?
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1999
av
Roger Andersson
,
TEMA: SKOG
Enligt riksdagsbeslut ska alla i landet naturligt förekommande arter bevaras i livskraftiga bestånd. Men var ska man börja någonstans med de begränsade resurser som står till buds? Var finns problemen och var finns möjligheterna?