Sök efter:
Sök
Toggle navigation
Hem
Utgivna nummer
Författare
Prenumerera
Om Biodiverse
Kontakt
Hem
Utgivna nummer
Biodiverse Nr 3 1998
Du läser just nu Biodiverse Nr 3 1998
Planta Europa 98
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Roger Andersson
,
TEMA: EUTROFIERING
Under några dagar i juni gästades ArtDatabanken av drygt 150 botanister och naturvårdare från 38 länder i Europa. Man samlades för att inom ramarna för nätverket Planta Europa diskutera bevarandet av de vilda växterna i Europa. Detta var den andra Planta Europa-konferensen – den första hölls i Hyères i Frankrike 1995.
Upphetsande myrar och nornor
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Roger Andersson
,
TEMA: EUTROFIERING
Stora förändringar i Skånes flora
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Anna Burman
, CBM
TEMA: EUTROFIERING
En undersökning av floraförändringar i Skåne under de senaste fyra decennierna visar att många kvävegynnade arter har blivit vanligare medan de som föredrar kvävefattiga miljöer har minskat. Utdikning och igenväxning är andra viktiga faktorer bakom många arters minskning.
Möte för miljön
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Anna Burman
, CBM
TEMA: EUTROFIERING
Baltic Meeting Point är ett nystartat samarbetsforum för de som arbetar med frågor kring hållbar utveckling i länderna runt Östersjön. CBM deltog i årets konferens.
Skogsfloran och kvävenedfallet
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Ursula Falkengren-Grerup
, Lunds universitet
TEMA: EUTROFIERING
Att kvävenedfallet påverkar vegetationen är numera allmänt accepterat. Men hur mycket och vad denna påverkan innebär är frågor som är svårare att besvara.
Långsamma men stora förändringar
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Urban Emanuelsson
, CBM
TEMA: EUTROFIERING
Eutrofiering i sötvatten
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Jan Herrmann
, Sötvattenekolog vid Högskolan i Kalmar
TEMA: EUTROFIERING
De flesta av oss vet att eutrofiering är negativt för naturen och människan – vi tänker på syrebrist, mycket alger och färre djurarter. Men hur ligger det till egentligen?
Lavar avslöjar vår miljö
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Göran Thor
, Institutionen för Ekologi samt ArtDatabanken SLU och
Svante Hultengren
,
TEMA: EUTROFIERING
Att lavar är känsliga för luftföroreningar är numera allmänt känt, men fortfarande krävs det mer forskning om de olika sambanden.
Samspelet i ängsmarkerna
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Anders Glimskär
,
TEMA: EUTROFIERING
Antalet växtarter minskar kraftigt vid ökad näringstillförsel. De effekter man får på artrikedom, enskilda arter och på vegetationens struktur, beror dock på hur näringen tillförs, hur hävden sköts på kort och lång sikt, samt på markförhållandena.
Kvävegynnade insekter ökar
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Björn Cederberg
,
TEMA: EUTROFIERING
Flera insektsarter har ökat sin utbredning i landet i takt med att den kvävegynnade floran alltmer breder ut sig. I odlingslandskapet är det bla arter som lever av hundkäx, smörblomma och brännässla som blivit allmännare. I strandmiljöer är det, inte förvånande, arter som lever av tex bladvass och kaveldun som visat positiva trender.
Vägkanter och torrängar
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Torbjörn Persson
, inst. för naturvårdsbiologi, SLU
TEMA: EUTROFIERING
Biltrafiken är en av de största källorna för utsläpp av gödslande ämnen. Paradoxalt nog hittar man längs vägar en av våra känsligaste miljöer för kvävegödsling, nämligen torrängar.
Hawaii – ett hotat paradis
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Anna Burman
, CBM
TEMA: EUTROFIERING
På Hawaiiöarna kämpar naturvårdare intensivt för att bevara det som finns kvar av de ursprungliga, naturliga ekosystemen och för att rädda de ca 1000 växter och djur som hotas av utrotning. I somras fick naturvårdarna på ön Kauai hjälp av CBM:s magisterstudenter.
Patent på traditionell kunskap: Indien – USA 1–0
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Håkan Tunón
, CBM
TEMA: EUTROFIERING
Naturvårdsgenetik i Uppsala
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Mats Höggren
, CBM
TEMA: EUTROFIERING
Att upprätthålla livskraftiga populationer av växter och djur är en förutsättning för att bevara de genetiska resurserna. Sverige och ca 170 andra länder har genom att skriva under konventionen om biologisk mångfald förbundit sig att värna om dessa resurser.
Kvävenedfallet i Västeuropa
Publicerad i
Biodiverse Nr 3 1998
av
Roland Bobbink
, FD i landskapsekologi vid universitetet i Utrecht, Holland
TEMA: EUTROFIERING
Efter larmen om fiskdöd pga svavelnedfall i början av 70-talet var det på 80-talet dags för larm om skogsdöd och kvävenedfallets negativa effekter. Forskarna hade upptäckt tydliga förändringar av vegetationen och en minskning av antalet arter som de misstänkte kunde hänga samman med det ökade nedfallet av kväve från atmosfären.