Du läser just nu Biodiverse Nr 2 2024
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERDetta nummer av Biodiverse handlar om taxonomi och artbegreppet. Det kan tyckas vara ett hyfsat enkelt och rättframt tema. Och dessutom associerar de allra flesta begreppen biologisk mångfald och naturvård med just arter, och taxonomi är ju själva läran om att klassificera dessa.
Huggormar, frilagda. Foto.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERVarför behöver vi egentligen kunna urskilja och namnge arter? Nyfikenhet är ett nog så gott argument, men mycket i samhället skulle vara omöjligt utan taxonomin. Mångfalden av arter är odiskutabelt viktig för allt människan företar sig, och då behöver vi också kunskapen om arterna – för våra basala behov, vår politik, bevarandearbete, säkerhet och hälsa, bland mycket annat.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERDe tre termerna taxonomi, klassifikation och systematik används idag mer eller mindre utbytbart, eller åtminstone med stort överlapp. För en praktiserande taxonom går det inte att separera de olika verksamheterna. Om man ändå vill se en skillnad mellan dem så fokuserar systematiken på den evolutionära släktskapen mellan olika taxa, medan taxonomin avgränsar, beskriver, namnger och klassificerar taxa. Jag har valt att fokusera på det senare i detta temanummer om taxonomin, och väldigt mycket av innehållet handlar om arten, som en fundamental enhet för den biologiska mångfalden. Nedan följer ytterligare förklaringar av olika termer som förekommer i de olika artiklarna.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERBehovet av taxonomisk kunskap är gigantiskt, men taxonomin har idag inte möjlighet att leverera allt vi önskar oss. Denna brist har betecknats som ”det taxono­miska impedimentet”.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTER”Taxonomin är vetenskapen som ska leverera den saknade kunskapen men istället för att öka resurserna till taxonomi har samhället gjort precis tvärtom.”
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTER”Hur ska museerna kunna fortsätta ha spetsforskning som drivs av forskare rekryterade utifrån sin höga vetenskapliga meritering och samtidigt rekrytera taxonomiskt inriktade forskare?”
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTER”Utan taxonomi kan den biologiska mångfalden varken skyddas eller förstås.”
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTER Carl von Linné bedömde att det finns 26 500 arter levande organismer. Idag har runt två miljoner arter organismer beskrivits, varav en miljon är insekter, 350 000 är växter och 100 000 är svampar. Vi vet att detta bara är en bråkdel av alla arter som faktiskt existerar. Den så kallade linneanska kunskapsbristen är stor, men hur stor?
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERMed den takt som nya arter beskrivs idag skulle det ta tusentals år att beskriva alla arter som idag är okända. Problemet är att många av dessa också är hotade, och riskerar att försvinna innan de ens hittats. Men det finns olika sätt att öka takten och effektiviteten i arbetet med att hitta och beskriva nya arter.
Två olika fåglar. Fotocollage.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERAtt urskilja och namnge arter är något som människan ägnat sig åt överallt och i alla tider. Sedan Darwin har vetenskapen rört sig bort från folktaxonomin, och dessa kan ses som två olika system av att ordna kunskap, med olika syften och mål. Men ibland krockar de olika systemen.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERDet finns en mångfald av definitioner av vad en art är. Ingen enskild definition är perfekt för samtliga artgrupper, men en förändring i dagens system skulle också innebära stora svårigheter.
Närbild på små bruna svampar, liggande i mossa. Foto.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERMellan en och tio procent av det beräknade antalet svamparter är hittills funna och beskrivna. Två forskare som vigt sitt liv åt denna del av det taxonomiska hantverket är Ellen och Karl-Henrik Larsson. Här får vi följa med i artjakt, insamlande, dokumenterande, och slutligen artbeskrivning – som tar hjälp av såväl urgamla källor som ny teknik.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERI de naturvetenskapliga samlingarna i världens museer förvaras typexemplar av en stor del av de hittills beskrivna organismerna. Nyupptäckta arter måste jämföras med de redan beskrivna och insamlade, för att kunna sättas in på rätt ställe i livets träd. Men är detta ett för rigoröst regelverk för vår tid av monumentala problem för livet på vår planet?
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERDet finns vissa regler, eller koder, för hur vetenskapliga namn på nya arter myntas. Däremot finns inga regler för hur trivialnamn konstrueras. En viss namnförbistring har uppstått i vissa artgrupper som har många artentusiaster.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERVissa artnamn är i eftertankens kranka blekhet olämpliga av olika anledningar. Trivialnamn är möjliga att ändra på, men att byta ut vetenskapliga namn riskerar att skapa oreda.
Två olika elefanter. Fotocollage.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERForskningen ger nya kunskaper som förändrar både klassifikation och nomenklatur. Taxonomer är ofta oense om vilka arter som kan urskiljas, vilka namn de ska ha, och hur de bör klassificeras. Från vissa håll varnas för inflation i antalet nya artnamn, medan andra varnar för motsatsen: stagnation i en föråldrad taxonomi.
Ett vargliknande hunddjur, något gulröd i pälsen. Foto.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERSläktet 'Canis', med vargar, hundar och schakaler, har nyligen genomgått stora taxonomiska förändringar.
Närbild på en nyckelpigeliknande skalbagge, på smala barrliknande blad. Foto.
TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTERDyntaxa kallas en databas som innehåller information om namn och släktskap för Sveriges alla flercelliga organismer. Databasen är byggd kring enheten ”taxonkoncept” – ett slags vetenskaplig idé eller hypotes om vad som utgör en viss taxonomisk grupp, såsom en art, ett släkte eller en familj. Databasen är grunden för SLU Artdatabankens övriga databaser, portaler och verktyg.