Du läser just nu Biodiverse Nr 2 2022
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDHur ska man beakta biologisk mångfald i miljöbedömningar? Biologisk mångfald är så komplext och svårgripbart, och samtidigt fullständigt grundläggande för alla sorters bedömningar som ska ligga till grund för samhällsutvecklingen. Vi har inte ett färdigt svar på hur biologisk mångfald ska passa in i en så pass formaliserad process som miljöbedömning, men vi behöver komma längre än att bara konstatera att dagens teori och praktik inte är tillräcklig. Ett första steg är att problematisera några grundläggande koncept som rör biologisk mångfald. I detta nummer av Biodiverse diskuterar vi därför tre snåriga frågor: Hur kan biologisk mångfald värderas? Går det att kompensera för förlorad biologisk mångfald? Vad spelar kumulativa effekter för roll?
Flygfoto över en spillvatten från en koppargruva. Aerial view of colorful red copper mining waste water in contrast with fresh green forest by drone. Foto.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDI juli 2022 godkändes två nya rapporter av IPBES; den ena handlade om hållbart nyttjande av vilda arter och den andra om naturens många värden och om människans värdering av naturen. Här nedan belyses i korthet slutsatserna i rapporten om naturens värden och värdering av naturen i relation till dagens miljöbedömningsprocesser.
Dimma över åkermark.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDI FOKUS: JORDBRUKSMARK. Under en lång tid har arealen jordbruksmark minskat, dels på grund av att marken inte längre brukas och därmed växer igen, dels på grund av exploatering som medför att marken hårdgörs. Det senare är ett stort problem, eftersom det aldrig kan göras ogjort. En åker som blivit en parkeringsplats kommer sannolikt inte att producera livsmedel igen.
Hus i Paris.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDI FOKUS: JORDBRUKSMARK. Miljöbedömningar kan vara trubbiga instrument för att förhindra att jordbruksmarken får stryka på foten när tätorterna växer. Kan en mer tidsenlig lagstiftning vara svaret?
Jordhög framför hus.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDI FOKUS: JORDBRUKSMARK. Vad händer med jorden när vi bygger och asfalterar på den? Och går det att återställa åkermark i framtiden om det skulle behövas? Vi frågade Ingmar Messing, professor emeritus i markvetenskap, vid SLU.
Fjällandskapmed berg och sjö, en ensam ren. Foto.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDI FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Kumulativa effekter – eller enkelt uttryckt behovet att beakta hur olika faktorer samverkar – är komplext, behäftat med osäkerheter och till viss del kontroversiellt. Över tid har dock bedömning av kumulativa effekter kommit att bli en grundbult för strategisk miljöplanering och hållbart nyttjande av gemensamma marker och resurser. Här undersöker Annette Löf, forskare vid SLU, brister och kunskapsluckor i bedömningen av kumulativa effekter med hjälp av lärdomar och erfarenheter från renskötseln.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDI FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Mars månad, 31 dagar. Den längsta månaden under hela året. Renar­na har överlevt vintern, vi har krigat oss igenom den hårdaste årstiden som snart går mot sitt slut. Det enda vi gör, både renarna och jag, är att längta västerut, längtar till vårsolens värmande strålar så vi får återvända hem till fjälls. Lämna det fragmenterade, sönderhuggna skogs­landskapet bakom oss.
En person tittar ut från en helikopter över ett landskap med fjäll och stubbar. Personen ser ett landskap fullt med aktivitet och personer som bygger vindkraftverk, vattenkraftverk, sätter upp elledningar, bygger vägar och hus och gruvdrift. En räv och en björn vandrar runt. Mitt i bilden höjer sig en liten ö av mark där renskötare och renar balanserar på kanten medan en man hugger ned den sista granen med motorsåg från en teleskoplift.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDI FOKUS: KUMULATIVA EFFEKTER. Kumulativa effekter uppstår när flera olika faktorer samverkar med varandra. Som både forskaren Annette Löf och renskötaren Anja Fjellgren Walkeapää skriver (se länkar nedan) är renskötseln en verksamhet där de kumulativa effekterna av olika sorters exploateringar sätts på sin spets. Lägg därtill klimatförändringarna, som det inte finns någon snabb åtgärd för och som allt mer påverkar möjligheterna till renskötsel på olika sätt.
En hög med trästockar. I änden av en av stockarna står en skylt med rubriken Faunadepå och en bild på en röd skalbagge. Foto.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDDet saknas rutiner för att ta reda på om Ekologisk kompensation egentligen uppfyller sitt syfte. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid SLU. Det behöver också skapas möjligheter att samla erfarenheter av tidigare kompensationsprojekt och göra dem sökbara, för att succesivt höja kompetensen i branschen.
Illustration över en process där bedömning av resiliens kan komma in son en del av miljöbeskrivningen. Illustration.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDEtt problem med den befintliga modellen för miljöbedömningar är att den inte tar hänsyn till den kumulativa påverkan utvecklingsprojekt har på sådant som biologisk mångfald, klimatförändring och olika sorters föroreningar. Detta kan avhjälpas genom att inkludera bedömningar av resiliens. En sådan bedömning fokuserar på hur ett komplext system svarar på en påverkan, och vilka oönskade konsekvenser som kan bli följden av ett projekt. Principerna för att arbeta med bedömning av resiliens syftar till att möjliggöra utveckling men samtidigt minska riskerna för oönskade systemförändringar.
Illustration over a process where assessment resilience is a part of Environment Impact Assessment.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDA problem with existing Environmental Impact Assessment (EIA) is that it doesn't consider the cumulative effects of development on things like biodiversity, climate change and the many forms of pollution that arise from human use of the environment. This can be addressed by including resilience assessment as part of an impact assessment, where the assessment is focused on how a complex system responds to an intervention, and what undesirable system change might follow an otherwise beneficial development. Principles for working with resilience assessment enables development while reducing the risk of undesirable system change.
Ett par vindkraftverk på en höjd, vy över vidsträckt landskap.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDBeslutsprocessen kring vindkraft är robust men ansökningarna är stundtals undermåliga rörande artskydd och skulle kunna snabbas på om tydliga signaler om brister i MKB-utredningen gavs från början. Kumulativa effekter av fler parker kan vara svåra att bedöma och kraven på uppföljningen av arter är ofta otydlig.
TEMA: MILJÖBEDÖMNING OCH BIOLOGISK MÅNGFALDDet snabbt växande antalet vindkraftsparker till havs kräver en bättre överblick och en samsyn av effekterna av den kumulativa påverkan på arter och livsmiljöer. Det är därför extra viktigt att bedöma konsekvenserna när etableringarna görs i eller i anslutning till ett Natura 2000-område.