Du läser just nu Biodiverse Nr 1 2018
TEMA: UNDER MARKYTANHur kan vi få en känsla för något så som är så vanligt förekommande och vardagligt som jord? Vad kan hjälpa oss att förstå och bry oss om den mångfald som just jord bär? En mångfald som vi vet är stor men som vi som helhet vet alldeles för lite om.
TEMA: UNDER MARKYTANHar du någon gång suttit med en näve jord i handen och närstuderat den? Undrat vad den består av, hur den kommit till, och vilka varelser som bor där?
TEMA: UNDER MARKYTANTänk dig en jätte från en annan planet som kom till jorden och grävde upp halva Skåne. Ur denna enorma blandning av skog, sjö och jordbruksmark plockar han fram växter och visar stolt upp en lista på funna arter för sina kollegor. Han skulle helt missa att vissa växter endast förkommer i sjöarna, medan andra frodas i skogen. En tredje grupp kanske är ogräs på åkrarna. Det blir uppenbart att mycket information har gått förlorad vid jättespadtaget. Men i princip är det detta vad som händer när en jordforskare tar sitt jordprov. Hen kanske driver ut markdjuren med en lampa och extraherar DNA för att identifiera vilka mikroorganismer som finns i provet, utan att ha en aning om mikromiljön som de olika organismerna förkommer i.
TEMA: UNDER MARKYTANForskare vid SLU har utformat ett förslag på ett rikstäckande miljöövervakningsprogram för biologisk mångfald och skadegörare i och vid åkermark, vilket bland annat omfattar markdjur. Markdjur bidrar starkt till markens funktion och bördighet och är en nödvändighet för att upprätthålla en livsmedelsproduktion i framtiden.
TEMA: UNDER MARKYTANNummer fyra av Biodiverse 2017 hade temat ”Utrotningen”. Vi efterfrågade era reaktioner, och fick många svar, som speglade det engagemang som vi känner.
TEMA: UNDER MARKYTANOm man inte syns så finns man inte, lyder ett gammalt talesätt. Detta gällde länge för skogsmarkens svampar eftersom deras fruktkroppar bara visar sig en kort tid under sensommar och höst, och inte alla år. Men nu avslöjas i rask takt många av svamparnas hemligheter.
TEMA: UNDER MARKYTANJorden har en ökande befolkning med ökande konsumtionsbehov. Det är en utveckling som kommer att leda till kollaps. Men hur många människor kan leva av marken? I dag kan en skånsk kvadratkilometer föda ca 600 personer. Det är en siffra som både måste och kan ökas, med ändrade vanor och system.
TEMA: UNDER MARKYTANThis article is also available in English. Att mikroplaster hamnar i vattendrag är idag välkänt. Men också i åkermark har det visat sig finnas mikroskopiska plastpartiklar. En källa till detta är avloppsslam från reningsverken, men det finns troligtvis även andra och större källor. Det behövs mer forskning om vad mikroplast i jorden kommer ifrån, och vad det får för konsekvenser.
TEMA: UNDER MARKYTANNobels fredspris 2007 tilldelades FN:s Klimatpanel (IPCC), med motiveringen att panelen samlat in och förmedlat tillförlitlig kunskap om klimatförändringen och dess effekter och därmed skapat förutsättningar för verkningsfulla motåtgärder. Förhoppningen är nu att IPBES ska kunna fylla samma funktion när det gäller bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
TEMA: UNDER MARKYTANThis article is also available in English. I år fyller den internationella naturvårdsunionen IUCN 70 år, en organisation som Centrum för biologisk mångfald är medlem i genom den svenska nationella kommittén. En dag i februari åkte en internationell delegation från IUCN ut på skumpiga vägar västerut från Pokhara, Nepals andra största stad, för att besöka några av de byar där IUCN arbetar med ekosystembaserad klimatanpassning.
TEMA: UNDER MARKYTANVill du hitta outforskade livsmiljöer ska du titta i mark på stort djup, sumpmark och sorkgångar. Markdjuren lever och söker sin föda i marken och är fler än du tror.
TEMA: UNDER MARKYTANVälkommen till en utställning utöver det vanliga, från den 27 maj!
IUCN, International Union for Conservation of Nature, is celebrating its 70th anniversary this year. An organization of which Swedish Biodiversity Centre is a member, through the Swedish committee. One day in February, an international delegation from IUCN drove out west from Pokhara, the second largest city in Nepal, to visit some of the mountain villages where IUCN works with ecosystem based climate adaptation.
  • Publicerad på Internet 23 april, 2018 av Martyn Futter, forskare vid Institutionen för vatten och miljö, slu
It is a well known fact that microplastics end up in the ocean. But the microscopic plastic particles also end up in agricultural streams. One source for this is the sludge from sewage treatment works, but there may be other larger sources. We need more research about where these microplastics in agricultural landscapes come from, and the effect they have.
TEMA: UNDER MARKYTAN