Du läser just nu Biodiverse Nr 2 2015
Nyanser av grönt i den urbana hållbarhetskören – några aktuella exempel
TEMA: DET URBANA NUMRETDet kan tyckas paradoxalt när man använder ”grönt” i sammanhang där det handlar om förtätning av stadsdelar. Men paradoxen blir skenbar i ljuset av det gröna som ett brett symbolord.
Banden till naturen knyts i unga år
TEMA: DET URBANA NUMRETBarn som vistas i naturen kan bättre känna empati med levande varelser, visar en studie. Det pekar mot att kulturella ekosystemtjänster bör spela en roll inom fysisk planering för att nå en hållbar stadsutveckling även på ett kognitivt plan.
Ekosystemtjänster i stadsplanering
TEMA: DET URBANA NUMRETEkosystemtjänster är ett begrepp som kommer att prägla framtidens stadsplanering. Redan idag gör många kommuner försök att utveckla metoder för att jobba med ekosystemtjänster i fysisk planering. Men vi måste ge utrymme för reflektion och lärande i planeringsprocessen. Planering kan inte vara statisk och konsekvenserna av beslut måste följas upp och kritiskt granskas.
Mångfald av fågelsång ökar trivseln
TEMA: DET URBANA NUMRETEtt rikt fågelliv är bra för trivseln i våra städer, och nu visar det sig att fågelsången är en bidragande orsak till detta. Unga stadsbor som fick bedöma olika stadsmiljöer blev mer positivt inställda om de samtidigt hörde fågelsång, och särskilt om det var flera arter som sjöng.
Betydelsen av att uppleva biologisk mångfald
TEMA: DET URBANA NUMRETHar direkta upplevelser av rik natur fått alldeles för lite plats i svensk miljöpolicy? Upplevelserna av rika biologiska miljöer skapar anknytning mellan människa och natur. Den närheten skapar i sin tur incitament för bevarandet av till exempel biologisk mångfald. Det pekar studier från Kristianstads vattenrike på.
Bortom gränsen
TEMA: DET URBANA NUMRETI ett århundrade har Sverige använt skyddade områden som naturreservat och nationalparker för att bevara värdefull natur. Men strategin kan leda till ett antingen eller-tänkande, och de skyddade områdena riskerar att bli isolerade öar där biologiska värden utarmas både inom och utanför gränserna. I städerna är risken för isolering ännu större på grund av hårt exploateringstryck i omgivningen. Vi behöver vidga perspektivet till att omfatta hela landskap för att förstärka möjligheterna för biologisk mångfald och öka tillgängligheten till ekosystemtjänster.
Alternativa grönytor. Hur man designar för biologisk mångfald i staden
TEMA: DET URBANA NUMRETDet finns runt om i världen en slående och överraskande likriktning av stadsmiljöernas grönytor, särskilt gräsmattor. Oavsett geografiska och klimatmässiga förhållanden finner man ”gröna mattor” med liknande artsammansättning, funktion och estetiska värden. I projektet Lawn utarbetas alternativ till gräsmattor som kan vara mer hållbara, präglade av biologisk mångfald och samtidigt användbara och estetiskt tilltalande.
Lågskog i tätorter
TEMA: DET URBANA NUMRETAtt forska kring historisk markanvändning kan låta världsfrånvänt, men det har allt oftare visat sig att sådan forskning kan få en påtagligt praktisk betydelse vid utformandet av ett miljömässigt och även ekonomiskt hållbart landskap. Ett sådant exempel är skottskogar och stubbskottsängar, där kunskapen börjar få betydelse för utformandet av tätorternas grönområden och tätortsnära områden.
TEMA: DET URBANA NUMRETOm vi inte hade dammar i städerna skulle många djur och växter inte ha en chans i den urbana miljön. Men dammar är viktiga ur flera olika perspektiv, och skulle kunna bidra mycket mer till stadsmiljön om detta togs i beaktande vid anläggning och skötsel av dem.
TEMA: DET URBANA NUMRETCBM har sedan 2009 samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att utveckla kunskap om och metoder för att arbeta med biologiskt kulturarv.
TEMA: DET URBANA NUMRETWhile dealing with the problems of globalization and unification of the urban environment we noticed a surprising similarity of most urban habitats, especially lawns. Regardless of geographic and climatic conditions “green carpets” are similar in species composition, functions and aesthetic parameters. A major grant received from FORMAS was used to transdisciplinary study and apprehend the environmental and cultural phenomenon in Sweden, and to look for alternative solutions to the urban planning and design.