Sök efter:
Sök
Toggle navigation
Hem
Utgivna nummer
Författare
Prenumerera
Om Biodiverse
Kontakt
Hem
Utgivna nummer
Biodiverse Nr 2 2015
Du läser just nu Biodiverse Nr 2 2015
Nyanser av grönt i den urbana hållbarhetskören – några aktuella exempel
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Ingemar Elander
, Centrum för urbana och regionala studier (CURES), Örebro universitet och
Eva Gustavsson
, Centrum för urbana och regionala studier (CURES), Örebro universitet
TEMA: DET URBANA NUMRET
Det kan tyckas paradoxalt när man använder ”grönt” i sammanhang där det handlar om förtätning av stadsdelar. Men paradoxen blir skenbar i ljuset av det gröna som ett brett symbolord.
Banden till naturen knyts i unga år
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Stephan Barthel
, Stockholm Resilience Centre
TEMA: DET URBANA NUMRET
Barn som vistas i naturen kan bättre känna empati med levande varelser, visar en studie. Det pekar mot att kulturella ekosystemtjänster bör spela en roll inom fysisk planering för att nå en hållbar stadsutveckling även på ett kognitivt plan.
Ekosystemtjänster i stadsplanering
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Tim Delshammar
, inst. för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
TEMA: DET URBANA NUMRET
Ekosystemtjänster är ett begrepp som kommer att prägla framtidens stadsplanering. Redan idag gör många kommuner försök att utveckla metoder för att jobba med ekosystemtjänster i fysisk planering. Men vi måste ge utrymme för reflektion och lärande i planeringsprocessen. Planering kan inte vara statisk och konsekvenserna av beslut måste följas upp och kritiskt granskas.
Mångfald av fågelsång ökar trivseln
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
TEMA: DET URBANA NUMRET
Ett rikt fågelliv är bra för trivseln i våra städer, och nu visar det sig att fågelsången är en bidragande orsak till detta. Unga stadsbor som fick bedöma olika stadsmiljöer blev mer positivt inställda om de samtidigt hörde fågelsång, och särskilt om det var flera arter som sjöng.
Betydelsen av att uppleva biologisk mångfald
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
TEMA: DET URBANA NUMRET
Har direkta upplevelser av rik natur fått alldeles för lite plats i svensk miljöpolicy? Upplevelserna av rika biologiska miljöer skapar anknytning mellan människa och natur. Den närheten skapar i sin tur incitament för bevarandet av till exempel biologisk mångfald. Det pekar studier från Kristianstads vattenrike på.
Bortom gränsen. Skyddad natur som motorer i landskapets produktion av ekosystemtjänster
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Erik Andersson
, Stockhom Resilience Centre och
Sara Borgström
, Stockhom Resilience Centre
TEMA: DET URBANA NUMRET
I ett århundrade har Sverige använt skyddade områden som naturreservat och nationalparker för att bevara värdefull natur. Men strategin kan leda till ett antingen eller-tänkande, och de skyddade områdena riskerar att bli isolerade öar där biologiska värden utarmas både inom och utanför gränserna. I städerna är risken för isolering ännu större på grund av hårt exploateringstryck i omgivningen. Vi behöver vidga perspektivet till att omfatta hela landskap för att förstärka möjligheterna för biologisk mångfald och öka tillgängligheten till ekosystemtjänster.
Alternativa grönytor. Hur man designar för biologisk mångfald i staden
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Maria Ignatieva
, insttitutionen för stad och land, SLU
TEMA: DET URBANA NUMRET
Det finns runt om i världen en slående och överraskande likriktning av stadsmiljöernas grönytor, särskilt gräsmattor. Oavsett geografiska och klimatmässiga förhållanden finner man ”gröna mattor” med liknande artsammansättning, funktion och estetiska värden. I projektet Lawn utarbetas alternativ till gräsmattor som kan vara mer hållbara, präglade av biologisk mångfald och samtidigt användbara och estetiskt tilltalande.
Lågskog i tätorter. Historisk markanvändning som inspiration
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Urban Emanuelsson
, CBM
TEMA: DET URBANA NUMRET
Att forska kring historisk markanvändning kan låta världsfrånvänt, men det har allt oftare visat sig att sådan forskning kan få en påtagligt praktisk betydelse vid utformandet av ett miljömässigt och även ekonomiskt hållbart landskap. Ett sådant exempel är skottskogar och stubbskottsängar, där kunskapen börjar få betydelse för utformandet av tätorternas grönområden och tätortsnära områden.
Urbana dammar – gröna oaser i staden
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Malgorzata Blicharska
, Forskare vid CBM
TEMA: DET URBANA NUMRET
Om vi inte hade dammar i städerna skulle många djur och växter inte ha en chans i den urbana miljön. Men dammar är viktiga ur flera olika perspektiv, och skulle kunna bidra mycket mer till stadsmiljön om detta togs i beaktande vid anläggning och skötsel av dem.
Biologiskt kulturarv – en växande historia
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Tommy Lennartsson
, CBM och
Anna Westin
, CBM
TEMA: DET URBANA NUMRET
CBM har sedan 2009 samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att utveckla kunskap om och metoder för att arbeta med biologiskt kulturarv.
Alternative lawns: how to design biodiverse urban green spaces
Publicerad i
Biodiverse Nr 2 2015
av
Maria Ignatieva
, insttitutionen för stad och land, SLU
TEMA: DET URBANA NUMRET
While dealing with the problems of globalization and unification of the urban environment we noticed a surprising similarity of most urban habitats, especially lawns. Regardless of geographic and climatic conditions “green carpets” are similar in species composition, functions and aesthetic parameters. A major grant received from FORMAS was used to transdisciplinary study and apprehend the environmental and cultural phenomenon in Sweden, and to look for alternative solutions to the urban planning and design.