Sök efter:
Sök
Toggle navigation
Hem
Utgivna nummer
Författare
Prenumerera
Om Biodiverse
Kontakt
Hem
Utgivna nummer
Biodiverse Nr 1 2014
Du läser just nu Biodiverse Nr 1 2014
Ledare
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
Tuija Hilding-Rydevik
, CBM
TEMA: POLLINATÖRER
Bin, humlor, fladdermöss med flera står till tjänst med och bistår mänskligheten med pollinering. Det är en funktion som inte vi människor på konstlad väg kan åstadkomma mer än till en mycket liten del. Det finns idag hot mot sådana omistliga tjänster men glädjande nog så uppmärksammas hoten inom bland annat forskningen och politiken. I detta nummer av Biodiverse beskrivs hoten men också åtgärder och möjligheter att gynna de vilda och tama pollinatörer vi inte kan leva utan.
Flyger en osäker framtid till mötes
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
TEMA: POLLINATÖRER
Våra bin har det kämpigt. Både vilda bin och odlade honungsbin är utsatta för sjukdomar och människans påverkan. Flera vetenskapliga studier påvisar hur särskilt de vilda bina minskat kraftigt i antal de senaste årtiondena, både i Sverige och globalt. Förlust av livsmiljöer och minskad biodling är några av orsakerna.
Vilda insekter effektiva pollinatörer
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
TEMA: POLLINATÖRER
Det är vildbina som drar det kortaste strået när blomrika biotoper försvinner. Det alltmer intensiva jordbruket pekas ut som orsak till förlusten av biologisk mångfald. Under hotet av en pollineringskris har ihärdig forskning gett otvetydiga resultat: vilda pollinatörer är långt mer effektiva än väntat. De ger högre skördar och bidrar i allra högsta grad till vår välfärd. Men det är just de blomrika miljöerna som är basen för binas överlevnad.
Varroakvalstret största hotet mot honungsbiet
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
TEMA: POLLINATÖRER
Varroakvalster (Varroa destructor) är biodlingens enskilt största problem globalt, trots larmrapporter om jordbrukets bekämpningsmedel. Parasiten gör störst skada genom de virusinfektioner den sprider både som mekanisk och biologisk vektor. I Sverige påträffades parasiten första gången 1987 på Gotland och först 1991 på det svenska fastlandet i Skåne. Idag förekommer varroakvalster allmänt i de flesta delar av landet. En rimlig prognos är att på sikt kommer så gott som alla samhällen av europeiska honungsbin runt om i världen vara angripna av varroakvalster, mycket som ett resultat av frivilliga och ofrivilliga transporter av bisamhällen. Den enda kontinent där parasiten ännu inte påträffats är Australien.
Genetisk mångfald hos honungsbiet
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
TEMA: POLLINATÖRER
Honungsbiets pollinering i jordbruk över hela världen värderas till över 150 miljoner euro, och biodling är också en viktig inkomstkälla, särskilt i utvecklingsländerna. Biets värde som pollinatörer av vilda växter är också oerhört stor. De senaste åren har stora och mystiska förluster av bisamhällen skyllts på sjukdomar, skötselmetoder och bekämpningsmedel. Hur klimatförändringarna kommer att påverka biets globala förekomst i framtiden är inte känt.
”Ekosystemtjänst” – hjälp eller stjälp?
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
Tuija Hilding-Rydevik
, CBM
TEMA: POLLINATÖRER
Hur naturen ska värderas är en pågående diskussion i sammanhang där miljöfrågor hanteras. Många av de ”tjänster” som naturen med alla djur och växter utför, kan man sätta en prislapp på. Men långt i från allt går att värderas i pengar.
Pengarna och livet
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
TEMA: POLLINATÖRER
Carl von Linné insåg aldrig själv biets roll i blommans befruktning, men skulle nog blivit förundrad om han hade vår kunskap om dess betydelse idag.
Bieffekter, bigotterier och bisatser?
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
Håkan Tunón
, CBM
TEMA: POLLINATÖRER
När man ska beskriva ekosystemtjänster så kommer nästan alltid pollinering upp som det första exemplet eftersom det har en tydlig ekonomisk koppling och är lätt att relatera till. Det finns dock en mängd andra ekosystemtjänster som vi värdesätter men som är svårare att beskriva. Och dessutom, vad kanske i pedagogiska sammanhang är värre, de är svårare att sätta en synlig prislapp på.
Även däggdjur är nödvändiga för pollinering: Utan fladdermöss ingen durian
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
Johnny de Jong
, CBM
TEMA: POLLINATÖRER
Upp till 250 växtsläkten är mer eller mindre beroende av fladdermöss för pollinering. Många av dessa växter ger viktiga värden i form av mat, mediciner och träprodukter för människor i olika delar av världen. Det gäller bland annat för en av Sydostasiens ekonomiskt mest viktiga frukter, durian, som är helt beroende av fladdermöss.
Svenska humletrender
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
Maj Rundlöf
,
TEMA: POLLINATÖRER
Humlor är särskilt viktiga pollinatörer i våra nordliga områden som Sverige. För rödklöver, som är en viktig fodergröda, är humlor helt avgörande. Men den svenska humlefaunan har förändrats dramatiskt de senaste 70 åren.
Städernas grönområden - en outnyttjad resurs?
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
TEMA: POLLINATÖRER
Det finns goda förutsättningar att gynna vildbin och andra pollinerare i urbana miljöer. I forskningsprojektet Lawn undersöks bland annat om det går att skapa grönområden i städerna som gynnar de blombesökande insekterna, till exempel genom alternativa typer av skötsel och utformning.
Trädgården som oas för pollinerare
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
TEMA: POLLINATÖRER
Varför är det värdefullt att det finns drygt 2,6 miljoner privata trädgårdar i Sverige som tillsammans täcker en yta som är lika stor som hela Blekinge? Jo, med rätt förutsättningar kan dessa trädgårdar utgöra en viktig oas för biologisk mångfald.
Pollinatörer i infrastrukturen
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
J-O Helldin
, CBM
TEMA: POLLINATÖRER
Vägkanter och järnvägsmiljöer kan idag vara viktiga refugier för pollinatörer, särskilt i slättlandskap eller urbana landskap där blommande gräsmarker i övrigt är försvinnande.
Kraftledningsgator - en viktig fjärilsmiljö
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
Åke Berg
,
TEMA: POLLINATÖRER
En infrastrukturbiotop som nu börjat uppmärksammats för sin betydelse för biologisk mångfald knuten till öppna marker är kraftledningsgator. Dagfjärilar är starkt kopplade till olika gräsmarker, därför är kraftledningsgatan en unik miljö för dagfjärilar. Arealen kraftledningsgator är relativt stor jämfört med andra liknande gräsmarker i Sverige.
Kommunikation med kulturmöten
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2014
av
Annika Borg
, CBM
TEMA: POLLINATÖRER