Sök efter:
Sök
Toggle navigation
Hem
Utgivna nummer
Författare
Prenumerera
Om Biodiverse
Kontakt
Hem
Utgivna nummer
Biodiverse Nr 1 2009
Du läser just nu Biodiverse Nr 1 2009
Brister i generella hänsyn
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Johnny de Jong
, CBM
TEMA: SKOG
Kravet på generell hänsyn fungerar inte tillfredsställande. Markägare lämnar friska björkar istället för grova träd med naturvärden, och styrmedlen är otillräckliga.
Norna betesdjurens följeslagare
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Kelvin Ekeland
,
TEMA: SKOG
Äldre tiders skogsbete skapade en kontinuerlig störning i markskiktet. Kelvin Ekeland tar nornan som exempel för att belysa hur denna störning kunde gynna biologisk mångfald.
Sälgen en biologisk skattgömma
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Oloph Demker
, CBM
TEMA: SKOG
Ett av landskapets artrikaste träd lever en kämpig tillvaro i dessa dagar. En ny kunskapssatsning ska få markägare att öppna ögonen för dessa värdefulla oaser av liv.
Gör inte om samma misstag igen!
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
TEMA: SKOG
Att sköta eller inte sköta
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Artur Larsson
, ArtDatabanken
TEMA: SKOG
En ny strategi för skötsel av trädbärande marker i skyddade områden håller på att ta form. Rätt skötsel på rätt plats och att se den stora bilden står i centrum för processen.
Dagens skogslandskap gårdagens utmark
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Mårten Aronsson
, Skogsstyrelsen
TEMA: SKOG
Både den biologiska historien och markanvändningstraditionen måste beaktas i naturvården. Synsättet är etablerat i jordbrukslandskapet, men saknas i skogen.
Hur många arter hotas av skogsbruk?
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Thomas Ranius
, docent, Inst. f. ekologi, SLU
TEMA: SKOG
Under en tid har debatten rasat huruvida skogsbruket egentligen hotar några arter eller ej i svenska skogar. Läget är osäkert, men det finns inga genvägar för den som vill skaffa sig kunskap, skriver Thomas Ranius.
Certifiering av skogsbruk
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Johnny de Jong
, CBM
TEMA: SKOG
En undersökning från CBM visar att certifiering tveklöst vilar på faktorer som är betydelsefulla för skogens biologiska värden. Däremot finns osäkerheter om var gränserna ska dras.
Forskarnätverk om skog och fattigdom
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Oloph Demker
, CBM
TEMA: SKOG
Ett nytt expertnätverk ska studera skogsbruk för bättre klimat och minskad fattigdom.
Intensivodling och miljömålen
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Joakim Hjältén
, CBM
TEMA: SKOG
För att minska klimatbelastningen från vår energianvändning pågår försök med att odla skog i intensivare takt. Men det kan medföra hittills okända miljöeffekter.
Future Forests
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Joakim Hjältén
, CBM
TEMA: SKOG
Ett nytt stort forskningsprogram "Future Forests – hållbara strategier under osäkerhet och risk" startar 2009.
Skogsvistelse minskar stress
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Linnéa Asplund
, CBM
TEMA: SKOG
En stor enkätstudie bekräftar att vi känner oss mer harmoniska och avstressade när vi vistas i lövskogar.
I huvudet på en skogsägare
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Marie Appelstrand
, Lunds universitet
TEMA: SKOG
Markägare kan ha en helt annan bild av naturvård och hur en välskött skog ser ut än naturvårdsmyndigheterna. I djupintervjuer framträder det klassiska avståndet mellan markägare och miljövårdare samt mellan stad och landsbygd.
Forskning på ädellöv vid SLU
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Magnus Löf
, SLU och
Jörg Brunet
, SLU
TEMA: SKOG
SLU håller på att stärka sin kompetens inom skötsel av ädellövskog. I Ädellövprogrammets naturvårdsdel tittar forskarna på betydelsen av död ved, barkens pH-värde och röthål i stammar.
Kaffe gynnar biodiversitet
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
TEMA: SKOG
Kaffebuskar kan vara mycket positiva för mångfalden i avskogade delar av landskapet. Vad som blir ett dilemma för konsumenter är att kaffet som odlas i skogen istället påverkar mångfalden negativt. Det visar forskare vid Stockholms universitet i två nya artiklar.
Intervju med Göran Enander
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Johan Samuelsson
, ArtDatabanken
TEMA: SKOG
Att göra pengar på skogen
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Oloph Demker
, CBM
TEMA: SKOG
Få har råd att äga skog utan avkastning. Avverkning och naturvårdsavtal är de enda sätten att få ekonomi i skogen. Kan den här produktpaletten utvecklas för att ge utrymme för andra inkomster till skogsägarna?
Naturvårdsgallring – vad är det?
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Frank Götmark
, och
Björn Nordén
, och
Niklas Franc
, och
Heidi Paltto
, och
Ted von Proschwitz
, och
Bjørn Økland
, och
Anna Monrad Jensen
,
TEMA: SKOG
Fri utveckling, bete och gallring är huvudalternativen för naturvård i värdefulla lövbestånd. Principen är att grundinventera, sätta upp mål, spara gamla träd och lämna död ved.
Allemansrätten står sig
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Oloph Demker
, Redaktör
TEMA: SKOG
Linné ordnade – men inte mossor
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
TEMA: SKOG
Mannen bakom mossorna, bryologins fader, är Johann Hedwig. Nu går hans arbete vidare med unika och vackra bilder i senaste volymen av Nationalnyckeln
Naturvårdseffekter av torvtäkt
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Henrik von Stedingk
, CBM
TEMA: SKOG
Torv är en inhemsk energikälla som anses vara bättre ur klimatsynpunkt än olja och brunkol. Trots detta bryts relativt lite torv i Sverige. Ökad torvbrytning på redan dikad torvmark skulle kunna var förenligt med miljömålen, förutsatt att biologisk mångfald på landskapsnivå sätts i fokus av vid val av brytningsobjekt och efterbehandling.
Skogen och koldioxiden
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Hillevi Eriksson
, klimatspecialist på Skogsstyrelsen
TEMA: SKOG
En modernt brukad skog lagrar normalt något mindre kol än en icke brandskyddad naturskog, men brändernas påverkan är svåra att uppskatta.
Generell hänsyn – bra för mångfalden?
Publicerad i
Biodiverse Nr 1 2009
av
Therese Johansson
, SLU
TEMA: SKOG
Generell hänsyn är i sig inte tillräckligt för att klara den biologiska mångfalden i skogen. Det är istället summan av en mängd hänsynsfaktorer och viljan att spara skogens kvaliteter som är avgörande.