TEMA: CBMGårdar läggs ner och allt färre betande djur håller landskapet öppet. Hur kan vi behålla våra vackra och artrika ängar och hagar samtidigt som lantbrukarna tjänar på sin produktion? Det vill det CBM-koordinerade och tvärvetenskapliga forskningsprogrammet HagmarksMISTRA ta reda på.

Ogödslade ängs- och hagmarker har en flora och fauna som har utvecklats under många års intensivt nyttjande för foderproduktion. I slutet på 1800-talet fanns cirka två miljoner hektar slåtter- och naturbetesmarker samt stora arealer skogsbeten som underlag för livsmedelsförsörjningen. Idag återstår ungefär 0,4 miljoner hektar naturbetesmarker medan slåttermarkerna bara utgör några tusentals hektar. Skogsbeten har också blivit mycket ovanliga.

Artrika naturbetesmarker

Sveriges naturbetesmarker har alltså minskat i betydelse för vår livsmedelsförsörjning, men de är viktiga på många andra sätt. De har en extremt hög artdiversitet av växter och djur (av vilka många är rödlistade) samt stora historiska värden. Dessutom är ängar och hagar mycket uppskattade rekreationsområden och de har varit inspirationskälla för såväl konst som litteratur och musik. Med minskande antal gårdar med betesdjur är värdena i många naturbetesmarker starkt hotade idag.

Uthållighet genom helhetssyn

HagmarksMISTRA vill hitta de bästa möjliga systemlösningarna för olika typer av ängs- och hagmarker där det går att bevara och förstärka biologisk mångfald tillsammans med andra värden, ta hänsyn till markanvändningshistorien, få en stabilitet genom en ekologiskt riktig skötsel och få en uthållighet genom lönsamma produktions- och företagsmodeller.

Forskningsprogrammet ska åstadkomma en syntes av ny kunskap och erfarenheter från praktisk verklighet och annan forsknings- och försöksverksamhet. Programmet är tänkt att att fungera som en katalysator för samarbete mellan praktisk natur- och kulturvård, jordbrukspolitik samt olika forskningsområden. Informationsarbetet är viktigt och det är en strävan i HagmarksMISTRA att ha en kontinuerlig dialog med dem som har intresse av dessa frågor.

Resultat från de olika projekten kommer att integreras i tvärvetenskapligt syntesarbete i särskilda teman: husdjursproduktion, gräsmarksekologi, landskapsekologi, utveckling av systemlösningar för gården, utveckling av politiska styrmedel samt brukarens och samhällets beslut

Fakta

HagmarksMISTRA är ett brett, tvärvetenskapligt MISTRAfinansierat forskningsprogram (MISTRA står för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Programmet har fått 17 miljoner för fas 1 (2001–2003) med en sannolik förlängning i fas 2 (2004– 2007) med ytterligare 24 miljoner. Medfinansiering av programmet sker via olika universitetsinstitutioner och forskningsanslag. Mer information om Hagmarks-MISTRA finns på CBM:s hemsida: www.cbm.slu.se/forskning/hagmarksmistra/index.htm och på MISTRAs hemsida: www.mistraresearch.se/program_list.php