Pelle NordmalmFoto: Filippa Karlsson Nordmalm
Pelle Nordmalm, som arbetade på Naturskyddsföreningen under 1980 och 1990-talen, fick 1993 i uppdrag att hittar vägar att kommunicera och popularisera biologisk mångfald. Föreningen hade många nya medlemmar som anslutit sig i en nationell våg av miljöångest, sjuka sälar och nya miljöhot. Men de stigande medlemsantalen gav inte en motsvarande ökning av engagemang i föreningsverksamheten. Det var dags att förnya sig. Med den inspirerande BBC-serien i bakhuvudet presenterade Pelle en kampanj-idé för föreningens styrelse.
– Jag illustrerade det stora avståndet mellan stadsmänniskan och naturen på en tavla som var flera meter vid och föreslog ett nytt angreppsätt för verksamheten: istället för att bussa folk ut i naturen skulle vi visa hur man plockar tillbaka växter och djur till den bebyggda miljön. Det blev ett stort bifall för att lansera en närnaturkampanj. Jag skrev synopsis till boken Vilda grannar och kampanjhandledningen under vintern. Den 7 maj 1994 rullades kampanjen ut med handledning för kretsar, boken, bilagor i Aftonbladet och Expressen samt anläggning av en naturträdgård på Skansen.
Kampanjen blev mycket populär. Boken Vilda grannar följdes snart av Dammhandboken, Holkar och bon och Fjärilshandboken som tryckts om i flera upplagor och sålt i mer än 50 000 exemplar. Lokala kretsar och enskilda medlemmar visade stort intresse. Efter några år vidgade föreningen arbetet till att omfatta stadsmiljö i allmänhet. Lokalkampanjen Gör Stockholm grönare lanserades med en handlingsplan för en artrikare stad. Fjärilsrestauranger planterades i parklekar, gröna tak, väggar och dammar anlades. I samarbete med Centrum för biologisk mångfald lanserades boken Grönare städer (1999) och Närnaturboken (2006). Vilda grannar-temat är sedan 1990-talet ett stående inslag på Trädgårdsmässan, där en holkbyggartävling för skolor nu genomförs varje år.
– Framgångsfaktorn var nog att kampanjen bröt mot den tidens ångestbefrämjande miljöretorik genom att ge ett positivt budskap och göra medlemmarna, och lokalkretsarna, till en del av lösningen på miljöproblemen. Den anknöt också till större frågor om grönstruktur i bebyggelse. Naturskyddsföreningen hade svar och krav på hur politiken skulle påverkas, vilket gav kampanjen större djup och mening.
Isak IsakssonFoto: privat
Att många människor genom kampanjen hittat en konkret möjlighet att bidra till biologisk mångfald och att göra sina egna trädgårdar till del i landskapets mångfald är klart. Men har den gjort någon skillnad för bevarande av biologisk mångfald? Isak Isaksson som är ansvarig för Vilda grannar idag svarar:
– Det finns 2 miljoner villor och fritidshus med tomter i Sverige och ett stort trädgårdsintresse, så många bäckar små… Mitt bästa tips till dem som vill jobba med liknande kampanjer är att våga förenkla, vara positiv och bidra till att människor själva hittar vägar att upptäcka och bejaka naturen i sin närhet istället för att bekämpa den, säger Isak Isaksson.
– Men formerna för engagemang måste ständigt förnyas. Idag är det lätt för enskilda att också berätta hur det går med mångfalden. Vi har prövat ett nytt spår i samarbetet med ArtDatabankens Faunaväktare, en satsning på medborgarforskning där vi tagit fram appar för bastardsvärmare och grodor, med bild, text, ljud och bestämningsnycklar. Apparna är gratis och man kan man rapportera sitt fynd via en GPS-funktion i mobilen.