Ett av de problem man har att brottas med i certifieringssammanhang är att finna ett globalt system för miljödeklarering av skogsprodukter. Under svenska förhållanden är indikatorarter ett användbart mått på det lokala planet. Det är däremot en mer
tvivelaktig metod för områden med en rikare mångfald av arter och miljöer. I varmare trakter finns det i regel fler arter och även fler sällsynta arter än i Sverige. Det beror dels på en högre biologisk produktion, dels på att vårt ekossystem har drabbats av upprepade störningar i form av inlandsisar.

De operationella kriterierna för certifiering av skogsprodukter kan mycket väl vara olika i olika länder. De måste dock bygga på en fast, gemensam grund av ekologiska, vetenskapliga principer. Detta skriver Fredrik von Euler om i Fakta Skog 7/96, SLU, Uppsala. Titeln på artikeln lyder: Att mäta mångfalden – ett exempel från Appalacherna i USA.