Klimatförändringar har fått stor uppmärksamhet i den ekonomiska och politiska debatten de senaste åren, men medvetenheten om andra miljörisker, såsom förlusten av biologisk mångfald, är fortfarande begränsad. Förlusten av biologisk mångfald identifieras som ett av de största hoten mot vår planet, och rankas dessutom som en av de tre allvarligaste långsiktiga riskerna för ekonomin (Världsekonomiskt forum, 2024). Trots detta visar flera undersökningar att intresset för biologisk mångfald bland investerare och företag i bästa fall kan beskrivas som yrvaket.

Att etablera naturmarknader

För att begränsa skadorna och vända vad som allt oftare kommit att kallas det sjätte massutdöendet krävs etablering av naturmarknader, vilket övergripande innebär en marknad för att kanalisera pengar till naturvård, för att möjliggöra en kraftig ökning av restaurerings- och bevarandeåtgärder (Se under rubriken Läs mer i marginalen). Idag bedrivs i princip all naturvård med offentliga medel eller frivilligarbete. Det är tydligt att detta inte räcker till. Vi måste hitta sätt att kanalisera privata medel till bevarande av de ekosystem som är avgörande för planetens hälsa och vår framtida överlevnad.
Att lyckas med detta är dock lättare sagt än gjort och kräver noggranna överväganden. För det första är det en fråga om att skapa tillräckliga incitament för privata aktörer att investera i långsiktiga miljöprojekt. Detta är projekt som ofta saknar kortsiktig ekonomisk lönsamhet utan tvärtom är kostsamma i termer av såväl personella som ekonomiska resurser. Det blir därför viktigt att kunna påvisa de många nyttor och värden som ett miljöprojekt kan skapa.

Mångfaldens nytta och värde

Ett tydligt exempel är att allt fler presumtiva bostadsköpare säger sig leta efter städer eller stadsdelar med stora naturvärden. En närmiljö kännetecknad av biologisk mångfald blir en konkurrensfördel för kommuner när de skall attraherar nya invånare eller för fastighetsbolag när de letar nya boende till sina bestånd. I Trollhättans kommun har man, till exempel, anställt en rådgivare med fokus på biologisk mångfald som bistår bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag med att hitta sätt att verka för att främja biologisk mångfald. Många fastighetsbolag genomför också projekt för att säkerställa en minskad negativ påverkan på biologisk mångfald och samtidigt säkerställa en närhet till naturområden för såväl privat- som företagskunder.

Effektivt nyttjande av använda medel

För det andra uppstår frågan om hur man bäst säkerställer att dessa medel används effektivt och verkligen bidrar till konkreta miljöförbättringar. Det är väldigt svårt att påvisa additionalitet, det vill förenklat säga att det leder till en ökning av biologisk mångfald som inte skulle skett utan åtgärd. Det pågår ett intensivt arbete i både Sverige och internationellt för att skapa gemensamma standarder för rapportering och mätning av biologisk mångfald. I Storbritannien ställs sedan i våras krav på fastighetsutvecklare att restaurera 10 procent av den mark de tar i anspråk vid nya projekt. (Läs mer om Understanding biodiversity net gain på gov.uk). I USA finns ett väl utbyggt system för kompensation vid nyttjande av vattendrag och i Australien har man nyligen infört lagstiftning för etablering av en naturmarknad (Se under rubriken Läs mer i marginalen). Utöver dessa nationella initiativ finns ett snabbt växande antal privata företag som utvecklar tekniker och metoder för mätning och uppföljning av biologisk mångfald. Många av dessa använder nya tekniska lösningar som eDNA, drönarteknologi, satellitdata och sensorer för att mer träffsäkert kunna mäta förändringar i naturen. En fortsatt hög innovationstakt är central för att utveckla bättre tekniker och metoder för mätning.

Konflikt mellan det privata och det allmänna

En tredje fråga relaterar till den potentiella konflikten mellan privata intressen och allmänna miljömål, där ekonomiska vinster kan komma att prioriteras över ekologiska behov. Detta syns inte minst inom det som brukar kallas ”greenwashing”, alltså där företag utger sig för att göra större åtgärder för att minska sin negativa miljöpåverkan än vad de i verkligheten gör.
Slutligen finns det även en risk att ojämlikheter förstärks, då resurser för miljöarbete koncentreras till områden som anses mer attraktiva för privata investerare. Vissa djur får mer uppmärksamhet därför att de anses ”gulliga” eller ”karismatiska”, natur som ligger nära städer får mer resurser därför att den ligger nära människors boendemiljöer, och att besöka naturen kostar pengar vilket begränsar vilka som har tillgång till den – detta är bara några exempel på sådana orättvisor.

En nödvändig mobilisering

Krisen för den biologiska mångfalden är dock så allvarlig att vi måste mobilisera kraften i ekonomiska incitament och skapa förutsättningar för en naturmarknad. Om detta görs på rätt sätt så kan främjandet av biologisk mångfald effektivt integreras i beslutsfattande. Det innebär att biologisk mångfald får det fokus det kräver både från offentliga och privata aktörer. Först då kommer vi på riktigt kunna bidra till bevarande av de ekosystem som är avgörande för planetens hälsa och vår framtida överlevnad.

Susanne Arvidsson, docent i redovisning och finans, Lunds universitet & Viktor Elliot, doktor i företagsekonomi, Göteborgs universitet

Läs mer:

Addison, P. F. E., Bull, J. W. & Milner-Gulland, E. J. (2019). Using conservation science to advance corporate biodiversity accountability. Conservation Biology 33(2):307–318. https://doi.org/10.1111/cobi.13190
Adler, R., Mansi, M. & Pandey, R. (2018). Biodiversity and threatened species reporting by the top Fortune Global companies. Accounting, Auditing & Accountability Journal 31(3):787–825. https://doi.org/10.1108/AAAJ-03-2016-2490
Krueger, P., Sautner, Z. & Starks, L. T. (2020). The Importance of Climate Risks for Institutional Investors. The Review of Financial Studies 33(3):1067–1111. https://doi.org/10.1093/rfs/hhz137
Schaltegger, S., Gibassier, D., & Maas, K. (2022). Managing and accounting for corporate biodiversity contributions. Mapping the field. Business Strategy and the Environment 1–10.https://doi.org/10.1002/bse.3166
Global Nature Markets Landscaping Study (2022). Ladda ned full pdf: https://www.naturemarkets.net/publications/global-nature-markets-landscaping-study

Besök www.gov.uk – sök på Understanding biodiversity net gain.

Om Nature Repair Market: https://www.dcceew.gov.au/environment/environmental-markets/nature-repair-market