Naturens kalender består av Bikalendern, Fågelkalendern och Växtkalendern. Den långsiktiga miljöövervakningen inom dessa olika kalendrar genomförs av frivilliga och professionella så kallade fenologiväktare.
Foto: Wiveka Johansson
TEMA: NÅ FRAM! KOMMUNIKATION FÖR FÖRÄNDRINGAtt deltagarna känner sig motiverade och engagerade, det är grunden till en lyckad dialog. Därför kan kontinuerlig återkoppling via sociala medier om stort och smått spela en viktig roll för samverkan. Det menar Kjell Bolmgren, som är samordnare för Svenska fenologinätverket, ett nätverk som fått stor spridning inte minst genom sociala medier. I grunden handlar det om behovet att veta mer om hur klimatförändringarna påverkar naturen. Samtidigt skapas ett intresse för naturen och dess skiftningar.

Första året fick man in fyra tusen observationer. Förra året, 2016, kom det in 22 000 rapporter från 300 fenologiväktare till Naturens kalender.

Naturens kalender startade som initiativet www.blommar.nu för nio år sedan. Den bärande tanken är att vi behöver mer kunskap om hur klimatförändringarna påverkar naturen, för att till exempel kunna förutse hur naturen kommer att påverkas framgent.

För att kunna göra detta krävs mängder av data, kontinuerligt och från hela landet. Det finns inte någon chans att något universitet eller annan myn­dighet skulle kunna avlöna forskare till att samla in all denna data. Så Kjell och hans kollegor vände sig till allmänheten för att få hjälp. Och det visade sig att allmänheten är väldigt villig att hjälpa till – om det finns någon som i andra ändan tar emot deras data, uppmuntrar och återkopplar. Och det kräver en strategi och ett klart uttänkt sätt att arbeta i de kanaler som man använder.

I Höstförsöket, som genomförts årligen sedan 2013, har tusentals skolelever deltagit och skickat in data om höstlövsfärgernas utveckling. Det är ett sätt att ge elever uppmuntring till att vara ute i naturen året runt, och ge dem chansen att kunna delta i riktig forskning om klimatförändringens effekter. På bilden kollar Kjell Bolmgren in lönnens höstlöv. I Höstförsöket, som genomförts årligen sedan 2013, har tusentals skolelever deltagit och skickat in data om höstlövsfärgernas utveckling. Det är ett sätt att ge elever uppmuntring till att vara ute i naturen året runt, och ge dem chansen att kunna delta i riktig forskning om klimatförändringens effekter. På bilden kollar Kjell Bolmgren in lönnens höstlöv.

Foto: Jenny Svennås-Gillner

– Den stora framgångsfaktorn är att de som deltar känner sig motiverade, och på så sätt skapa ett samtal, säger Kjell och förtydligar att med samtal menar han till exempel det utbyte av information som brukar uppstå på sociala medier.

Tillsammans med Ola Langvall (SLU) och Åslög Dahl (Göteborgs universitet) tog Kjell Bolm­gren initiativ till ett symposium 2008 för att lansera idén till frivilligbaserad datainsamling om vår­tecken, hösttecken och annat i naturens kalender. I början handlade det också om tajming. Vintern 2008 när Svenska fenologinätverket startade sin satsning på medborgarforskning hade varit mild. Vårtecknen var osedvanligt tidiga och det var inte svårt att motivera behovet av mer data för att ana­lysera klimatförändringarna. Länsstyrelserna kom med i ett tidigt skede, och de insåg också att insam­ling av vårtecken är ett enkelt och konkret sätt att nå ut med en komplicerad fråga som klimatfrågan.

När Kjell Bolmgren föreslog en utveckling på Facebook fanns det både nyfikna och skeptiska röster – ska universitetet verkligen finnas på den arenan? Sociala medier började vid den här tiden användas allt bredare, och det var lämpligt att haka på den förändringen för just detta syfte, tyckte Kjell.

– Vi forskare är väl inte vana att arbeta så populärt, men jag kände att jag ville testa, berättar han.

Hans arbete handlar framför allt om att rekry­tera frivilliga datainsamlare, så kallade fenologiväk­tare, till det paraply som numer kallas Naturens kalender och som består av flera olika kalendrar: Växtkalendern, Fågelkalendern och Bikalendern. Till skillnad från nätverkets satsningar Vårkollen och Höstförsöket, som genomförs under avgränsade perioder, förbinder sig fenologiväktarna till dessa ”kalendrar” att följa en gemensam instruktion, som gör att observationer blir jämförbara mellan platser, personer, arter och år, och därmed blir extra värdefulla.

Att ha hand om ett nätverk på sociala media är en verksamhet som kräver uppmärksamhet dygnet runt, året om. Det finns alltid risk för spam och folk som går över gränsen i kommentarsflödena, för att inte tala om att man i regel förväntar sig snabb respons på inlägg. Hur hinner Kjell med?

– Jag avsätter tid till att hantera alla flöden. Idag ägnar jag mig åt det några timmar ett par dagar i veckan. Det var mycket mer i uppbyggnadsfasen än vad det är nu. Nu drivs aktiviteten i grupperna i huvudsak av deltagarna själv och jag kan glädjas åt den mötesplats det har blivit för naturintresserade. Som administratör får jag också mycket hjälp. Om det kommer något olämpligt in på något av flödena tar det inte många minuter innan jag hör om det på något sätt. Jag försöker ha tydliga gränser för vad som är ok och inte i dessa flöden, och jag är noga med att tacka för den hjälp jag får att göra Naturens kalender till en trevlig plats!

Läs mer på www.naturenskalender.se

Naturens kalender

Naturens kalender drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är nätverkets huvudman och Kjell Bolmgren påSLU är samordnare. Målet är att vara ett långsiktigt, landsomfattande nätverk som samlar in, tillhandahåller och presenterar data om naturens kalender.
Gillar du att följa med i årstidernas växlingar är du varmt välkommen att delta!