Thomas Hahn vid CTM, en av huvudförfattarna till kapitlet Responses i MA:s fjärde del.”Ett ledarskap som visar förståelse för den sociala dynamiken har visats sig vara mycket viktigare för god ekosystemförvaltning än att välja ”rätt” åtgärd eller styrmedel”
I början av februari släpptes den fjärde och sista volymen från den globala FN-studien Millennium Ecosystem Assessment (MA), den hittills största studie som gjorts av kopplingarna mellan jordens ekosystem och mänsklig välfärd. Den fjärde volymen, Multiscale Assessments, fokusererar på hur förändringar i ekosystem manifesteras på lokal och regional nivå, och på hur olika aktörer reagerar på förändringen. Multiscale-rapporten är en syntes av resultaten från ett 30-tal regionala och lokala studier som gjorts inom ramen för MA. Sverige har deltagit i MA med två lokala studier som båda har koordinerats av Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM). Studierna har gjorts i Nationalstadsparken i Stockholm och i Kristianstads Vattenrike.
Förstående ledarskap en nyckel
Thomas Hahn, institutionell ekonom på CTM, är en av huvudförfattarna till kapitlet Responses, som handlar om hur mänskliga samhällen organiserar sig för att möta miljöförändringar på lokal och regional nivå. Hur svarar aktörer på olika nivåer på miljöförändringar i ekosystemen och hur samverkar de med varandra?
– Det vi kunde se tydligt var att ju fler aktörer som samverkar över olika skalor, desto mer framgångsrika blev åtgärderna, säger Thomas Hahn. Speciellt viktigt visade sig samverkan mellan aktörer på lokal nivå och nationell nivå vara.
Enligt Thomas Hahn sker framgångsrik samverkan ofta genom nätverk bestående av nyckelpersoner som har insett vikten av gott ledarskap.
– Ett ledarskap som visar förståelse för den sociala dynamiken har visats sig vara mycket viktigare för god ekosystemförvaltning än att välja ”rätt” åtgärd eller styrmedel, säger Thomas Hahn. Framför allt krävs ett ledarskap som har förmågan att lösa konflikter och skapa allianser med olika intressegrupper. Ett ledarskap som kan kommunicera en vision och skapa delaktighet skapar möjlighet för olika intressegrupper att börja dra åt samma håll.
Beroende av välvilja
Kristianstad Vattenrike har gått från vattensjukt problemområde till skolexempel på hur man kan utveckla en vattenrik miljö för naturpedagogik och rekreation. Nyckeln heter aktörssamverkan. Foto:S-E Magnusson. Biosfärkontoret Kristainstads vattenrike
Som exempel på lyckad ekosystemförvaltning nämner Thomas Hahn Kristianstads Vattenrike. Det stora våtmarksområde som ligger alldeles i anslutning till Kristianstad uppfattades tidigare som ett ”vattensjukt” problemområde utan värde. Genom ett aktivt nätverksbygge av en eldsjäl i området har man lyckats formulera en bred vision som olika intressenter kan ställa sig bakom. På så sätt har man lyckats förändra synen på våtmarksområdet, från ”vattensjukt” till ”vattenrikt”. Lantbrukare, naturvårdsorganisationer och näringslivet i Kristianstad drar nu åt samma håll och området blev förra året utsett till Biosfärsområde inom FN:s MAB-program (Man and the Biosphere).
Resultaten från Multiscale-rapporten visar tydligt att de mest lyckade åtgärderna i de subglobala studierna alla handlar om samverkan i någon form. När det gäller förvaltning av naturresurser är det särskilt viktigt att få med sig brukarna menar Thomas Hahn, eftersom brukarna många gånger har kapacitet att hindra och till och med förstöra en god förvaltning. Därför räcker det inte med vanliga styrmedel som skatter och regleringar.
– Ekosystemförvaltning är beroende av många människors välvilja, därför är samverkan av extra stor betydelse, jämfört med trafik- och energifrågor. Den brukare (bilist) som avskyr försöket med trängselskatt har inte alls samma möjlighet att sabotera, avslutar Thomas Hahn.