Gemensamt är att de alla på något sätt beskriver det mångfasetterade förhållandet mellan människa och biologisk mångfald, även om de går in på många enskilda och väsensskilda detaljer av det som kan inkluderas i ämnet. De enskilda syftena för att publicera varje specifik bok har varierat högst väsentligt. Att välja några enstaka exempel ur en rik produktion är sällan enkelt eller rättvisande, men ett subjektivt försök ger följande resultat:
Etnobiologiverket, eller egentligen de tre böckerna Människan och naturen (2001), Människan och floran (2005) och Människan och faunan (2007), är ett tvärvetenskapligt smörgåsbord över relationen människa och omgivande organismer i Sverige. Böckerna försöker på knappt 1600 sidor berätta: Hur har vi, hur använder vi och hur kommer vi kanske i framtiden att använda olika växter, djur och svampar i vår närhet, oavsett om de är tama, vilda eller mittemellan? Totalt skrev mer än 130 författare i bokverket, från alla möjliga akademiska discipliner. Idén bakom utgivningen var att skapa en allmän medvetenhet om människans beroende av biologisk mångfald och ekosystemtjänster och vikten av att se att natur och kultur är sammankopplade.
Närnaturboken: idéer för att utveckla biologisk mångfald (2006, 159 s.) är en bok vars uppgift är att inspirera till ökad biologisk mångfald genom ett antal enkla insatser. Ett exempel på konsten att entusiasmeras av det enkla och fascinerande i vår närnatur.
Europas kulturlandskap: hur människan format Europas landskap (2007, 383 s. [The Rural Landscapes of Europe, 2009]) en bok som har som främsta syfte att visa människan och den traditionella hävden som ekologisk faktor och bakgrunden till såväl natur- som kulturvärden i hela Europa, samt visa på de bakomliggande processerna. Vill vi bevara den biologiska mångfalden måste den traditionella markanvändningen var en del i arbetet.
Boken Mångfaldsmarker: naturbetesmarker – en värdefull resurs (2008, 240 s.) utgör avslutningen på ett flerårigt MISTRA-program (Hagmarks-MISTRA) som koordinerades från CBM. Syftet med både boken och forskningsprogrammet var att måna om den biologiska mångfalden som är knuten till betes- och fodermarkerna genom att lyfta fram interaktionen mellan människa, betesdjur, kulturlandskap och biologisk mångfald. Utan bondens bruk av marken – ingen mångfald – och utan ekonomi – ingen bonde.
Nycklar till kunskap: Om människans bruk av naturen (2010) och Ju förr desto bättre: kulturarvet som resurs för en hållbar framtid (2009) med syfte att öka intresset för forskning och studier i kopplingen mellan lokal naturresursanvändning och biologisk mångfald, och särskilt då i ett framtidsperspektiv. Hur kan vi lyfta vår historiska kunskap för att skapa förståelse för en hållbarhet i framtiden? Bägge dessa böcker utrustades i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan med kursplaner och det blev studiecirklar vid sidan av användandet som kurslitteratur inom universitetsutbildning.
Naturvårdskedjan: för en effektivare naturvård (2011, 412 s.), är den sammanfattande lärdomen från en stor nationell forskningssatsning på biologisk mångfald. Projektet Naturvårdskedjan förde samman forskarna från enskilda forskningsprojekt och skapade förutsättning för forskningssynteser baserade på resultat från grundforskning, tillämpad forskning och naturvårdspraktik i syfte att förbättra de reella resultaten.
Slutord
Omnia mirare etiam tritissim var en av Linnés sentenser (ung. förundras över allt, även det vardagliga), vilket även kan sägas ha varit idén och drivkraften bakom mycket av CBM:s bokutgivning. Naturen och den biologiska mångfalden samt människans relation med den i sig är så fascinerande att det är värt att medvetandegöra de som inte redan förstår och fascineras av detta.
Fascineras av de olika titlarna på listan över publikationer på CBM:s hemsida! Många finns också som PDF:er.
Några ytterligare alster ur CBM:s produktion presenteras på annan plats i detta nummer av Biodiverse.