Förlusten av biologisk mångfald beskrivs allt oftare som ett lika allvarligt hot som klimatförändringarna. Trafikverkets omvärldsanalys från 2022 tar upp det internationella synsättet inom EU och FN, att kli­matförändringarna och förlusten av biologisk mångfald påverkar och för­stärker varandra och behöver åtgärdas tillsammans för att vi ska klara dessa utmaningar. Den ökande efterfrågan på livsmedel, energi och material medför en allt större belastning på naturens resurser och förlust av livsmiljöer. Det finns risk att så många som en miljon av jordens uppskattningsvis åtta mil­joner arter kommer att utrotas, varav flertalet under innevarande sekel.

Det här är ett globalt dilemma, men det finns mycket vi kan göra. På Trafikverket har vi länge arbetet både med infrastrukturens påverkan på klimatet och på den biologiska mångfalden, och försöker ständigt förbättra oss för att de negativa konsekvenserna ska bli så små som möjligt.

Infrastrukturens betydelse för biologisk mångfald är omfattande. Bara vägkanternas areal motsvarar en tredjedel av Sveriges betesmark (enligt beräkningar i Trafikverkets Miljörapport 2021). Genom att öka andelen vägkanter, banvallar och trädsäkringszoner som sköts med en funktion för biologisk mångfald kan Trafikverket bidra till ökad artrikedom och goda miljöer för till exempel pollinatörer.

Arbetsinsatser och forskning

I Riktlinje landskap, som lägger fast Tra­fikverkets grundläggande förhållnings­sätt till vägar, järnvägar och landskap, har Trafikverket pekat ut fyra områden som är prioriterade för vårt arbete med biologisk mångfald:

• Säkra passager – barriäreffekter och mortalitet.
• Artrika infrastrukturmiljöer – und­vika förlust och utveckla dessa miljöer.
• Buller i värdefulla naturområden.
• Invasiva arter.

Genom landskapsanpassningar av befintlig och ny infrastruktur och genom utvecklade skötselstrategier och metoder kan mångfalden stärkas, istället för tvärtom.

Trafikverket bedriver ett utvecklings­arbete med namnet Målbild vegetation. Syftet med initiativet är att vi skall få till ett hållbart och gemensamt förhåll­ningssätt i våra anläggningar och genom våra processer, från planering och byggande till förvaltning och underhåll. Det är genom ett aktivt och dynamiskt arbete med att vidmakthålla men också skapa och stärka biologisk mångfald i våra anläggningar som vi kan skapa hållbar grön infrastruktur i hela landet. För att skapa förutsättningar för detta arbetar Trafikverket med forskning och innovation.

Trafikverket initierar och medverkar i flera forskningsprojekt med koppling till biologisk mångfald. Forskningspro­grammet Triekol (Transportinfrastruk­turekologi) vid CBM är Trafikverkets forskningsprogram om transportin­frastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi. Målet med forskningsprogrammet är att ta fram metoder och kunskap som transportsek­torn behöver för att bibehålla, och om möjligt förbättra, ekologiska funktioner och kvalite­ter i landskapet. Forskningen har bland annat resulterat i inventeringsmetoder, kunskap om skötsel av artrika miljöer och utformningsför­slag av faunapassager.

Biologiskt kulturarv

Ett av forskningsprojekten, som också bedrivs vid CBM heter Artrika vägkanter i landskapet och det har en delvis annan ingång: att kun­skapen om det större landskapet och dess kulturhistoria aktivt kan bidra till att skapa och vidmakthålla biologisk mångfald. (Läs mer på sidan 22). Det handlar om samverkan mellan landskap och infrastruktur då och nu, och om att förstå vad vi har kvar och vad vi behöver göra framöver för att säkerställa en långsiktig och hållbar infrastruktur. Mer konkret hand­lar det om att beskriva hur Trafikverket kan komplettera de leveranser vi redan tar fram med kunskap om biologiskt kulturarv. Vi vill kunna beskriva hur man kan ta tillvara biolo­giskt kulturarv när man bygger infrastruktur. Forskningsprojektet ingår i ett av Trafikverkets investeringsprojekt. Det innebär ett aktivt ar­bete med att försöka skapa en projektmiljö där det kan ske utbyte av kunskap och erfarenheter. Inom ramen för infrastrukturprojektet har det hållits flera möten med syftet att öka kompe­tensen och främja samverkan mellan forskare, Trafikverket och upphandlade konsulter.

Trafikverkets ambition är också att verka för att tillföra biologiskt kulturarv till den upp­dragsarkeologiska processen genom att föra en dialog med länsstyrelsen om potentialen med kunskap om det gröna, växande kulturarvet.

I ett projekt har Trafikverket tagit fram en uppdragsbeskrivning och upphandlat en inven­tering av biologiskt kulturarv. Vi har i denna uppdragsbeskrivning tryckt på att det ska finnas en aktiv dialog mellan konsulten, vägteknik, gestaltning och underhåll. Tanken är vi ska ha ett kunskapshöjande arbete under projektets gång som leder fram till kunskap om på vilket sätt Trafikverket kan eller inte kan modifiera vägkropp och vägslänter för att ge dem ett innehåll som ger förutsättningar för artrike­dom. Det förväntade resultatet är att konsulten i dialog med inblandade specialister ska kunna ta fram förslag på åtgärder utmed den aktu­ella sträckningen där vi kan skapa och sedan sköta artrika vägkanter. Det är också viktigt i sammanhanget att synliggöra och berätta om människans nyttjande av landskapet.

Att arbeta med biologiskt kulturarv i infra­strukturmiljöer är ett nytt forskningsfält och det är därför viktigt att få till fler studier och öka kunskapen för att snabba på en process. Ett sätt att lyfta detta är att få till samarbets­projekt tillsammans med olika länder i Eu­ropa. Conference of European Directors of Roads (CEDR) är en sammanslutning mellan vägmyndigheter i Europa. I år har Trafikverket tillsammans med Irland anordnat en workshop som är tänkt att resultera i en utlysning för att kunna starta upp ett eller flera forskningspro­jekt med bäring på biologiskt kulturarv.

En grön vision

Om Trafikverket kan bidra till att bevara och skapa förutsättningar för biologisk mångfald som bevaras över tid har vi kommit långt. Trafikverket kan genom sitt nationella upp­drag verkligen göra skillnad vilket även skulle kunna påverka andra typer av exploateringar nationellt. Det finns också goda möjligheter att påverka hur andra länder jobbar inte minst ge­nom nätverket av vägmyndigheter i Europa.

Text:

Ylva Stenqvist Millde, fil.dr, kulturmiljöspecialist och strategisk samordnare för kulturmiljö, Trafikverket och

Torbjörn Nilsson, miljöspecialist och strategisk samordnare för naturmiljö, Trafikverket

LÄS MER: 

Trafikverket Borlänge, (2019) Riktlinje landskap 3.0. TDOK 2015:0323.

Bengtsson, E., Hansson, M., Jern, J., Dackerud, A. (2021) Trafikverkets miljö-rapport 2021. Borlänge, Trafikverket.