Under höstens finanskris tappade den amerikanska finansiella sektorn 7–10 biljoner kronor. Det är bara en bråkdel av det årliga värdet på den skog som försvinner oavbrutet, år efter år. Kan sådana jämförelser hjälpa oss att öka förståelsen för naturens ekonomiska värde och betydelsen av biologisk mångfald? Det hoppas i alla fall upphovsmännen bakom rapporten The Economics of Ecosystems & Biodiversity (TEEB).

TEEB-rapporten publicerades våren 2008 och utgör den första delrapporten i en större EU-finansierad studie. Syftet med studien är att uppskatta kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald i ett globalt perspektiv och jämföra dessa med vad det skulle kosta att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Initiativet togs under det tyska ordförandeskapet våren 2007 och har bland annat inspirerats av den uppmärksammade Stern-rapporten som redovisade hur mycket det skulle kosta att skjuta upp klimatåtgärderna.

Skogens tjänster

Många av de värden som är förknippade med biologisk mångfald och ekosystemtjänster är omöjliga att sätta pris på. TEEB-studien fokuserar i stället på de beräkningar som är möjliga att göra. Den första delstudien redovisar vad nedhuggning av stora skogsarealer innebär i ett internationellt perspektiv. Värdet av huggen skog beräknas genom att kvantifiera de ekosystemtjänster som skogarna står för – som vattenrening, klimatreglering och vattenreglering – och vad det skulle kosta att motverka eller återställa de negativa effekterna av nedhuggen skog såsom jorderosion, översvämningar eller hälsoproblem. I rapporten beräknas dessa kostnader till mellan 14 och 35 biljoner kronor.

Handlingsplan nästa steg

Nästa steg i studien blir att vidga beräkningarna till att omfatta fler ekosystem. Målet är att förse beslutsfattare med kraftfulla verktyg och incitament för att kunna beakta värdet av ekosystemtjänster i politiska beslut och satsa på bevarande av biologisk mångfald och ekosystem. En andra delrapport kommer ut 2009 och slutrapporten presenteras 2010.