I Göteborg sätts förklarande skyltar upp vid olika naturfenomen längs naturstigarna. Illustrationer: Pamela Engström

Använd naturen i undervisningen!

Göteborg | En egen naturvärd för varje skola? Det kan bli ett av resultaten av naturpedagogikprojektet som pågår just nu i Göteborg. En naturvärd som har specialkunskaper om naturområden i skolans närhet och kan vara en mentor för lärare som vill komma ut mer i naturen med sina elever.

Naturpedagogikprojektet drivs av Park- och naturförvaltningen, fem stadsdelsförvaltningar och Friluftsfrämjandet i Göteborg under 2005 och 2006. Syftet är att sporra lärare att använda naturen i sin undervisning, och därmed öka både elevernas kunskaper om naturen och förbättra deras hälsa. Projektet delfinansieras med statligt bidrag till lokala naturprojekt.

En del i projektet är de 20 naturvärdar från de fem stadsdelarna som just nu får utbildning både i naturpedagogik och sina ”hemområden”. De fick sin första chans att prova på sin roll när den nygamla naturstigen i Ruddalen i västra Göteborg invigdes den 30 september. 150 barn fick träna samarbetsövningar i naturen, träffa älgen och lodjuret, titta närmare på innehållet i jorden och grilla korv med skogshäxorna. Framöver skall naturvärdarna finnas till hands för att stötta lärarna med utelektioner. Genom projektets försorg kommer även 100 lärare att få en kortare naturpedagogikutbildning under 2006. Naturstigar i fyra stadsdelar förses med nya spännande skyltar som förklarar vad man ser i naturen.

Som ytterligare stöd till lärarna är en hemsida under uppbyggnad. På hemsidan skall lärare och elever bland annat hitta fakta om sina närnaturområden, tips på temalektioner och uppgifter för eleverna att jobba med.

Jemmy Högstedt

Närnaturens pärlor tillgängliga för synskadade

I Stockholm har man jobbat med att underlätta tillträde till vattenmiljöer för synskadade.

Stockholm | Strax söder om Stockholms city ligger  Flatens naturreservat, inrättat 2004. Det är ett 760 hektar stort natur- och kulturlandskap med sitt hjärta i sjön Flaten. Sjön är stadens renaste sjö, tillika en populär badsjö. Det kuperade och mosaikartade landskapet domineras av hällmarkstallskog och är förhållandevis artrikt. Här finns både duvhök och den mer arealkrävande korpen. Flera arter grod- och kräldjur kan hittas och den botaniskt intresserade kan fröjdas åt vårärt och ryl. I norr ansluter reservatet till Ältasjön och i söder till Drevviken. Det betyder att området har god kontakt med Nacka- respektive Hanvedenkilen, två av de åtta gröna kilar som förbinder kommunens grönområden med omkringliggande naturmarker.

– I samband med stadens pågående arbete med att göra Stockholm tillgängligt för alla, insåg vi att här fanns en fin möjlighet att öppna naturen för personer med funktionshinder, berättar Helene Nilsson, ekolog vid stadens Markkontor.

Sedan tidigare finns i området ett föreningshus för synskadade och kollektiva färdmedel med hållplats i direkt anslutning till reservatet. Ett nytt projekt startades nu för att förbättra syn- och rörelsehandikappades möjligheter att vistas i olika naturmiljöer – inte minst vid och i vattnet.

Projektet resulterade i specialanpassade stigar, så kallade ledstråk, genom olika naturmiljöer. Stråken går mellan en handikappanpassad parkeringsplats, busshållplatsen, föreningshuset och sjön Flaten. Vid sjön har även en brygga med staket anlagts. Den specialanpassade stigen är i sig inte särskilt iögonfallande. Det som utmärker den är att den har ett jämnt och hårt underlag (grus) och på ena sidan är kantad av stockar. Underlaget underlättar för personer med olika typer av rörelsehinder medan stockarna framför allt är ett stöd för den synskadade. Helene berättar att hon skulle vilja utöka målpunkterna för de synskadade som besöker reservatet. En idé som hon hoppas kunna förverkliga, är informationsskyltar med blindskrift.

Stockholms stad arbetar för närvarande med ett förslag till folkhälsoprogram. I folkhälsoarbetet fokuserar man på vissa prioriterade gruppers behov, till exempel barn, äldre och funktionshindrade. Starkt kopplat till naturvården är närnaturens betydelse för hälsan, som stimulans till motion och dämpning av stress i vardagen för dessa grupper. Den beskrivna stigen är ett fint exempel på ett bidrag till stadens samlade arbete för att förbättra förutsättningarna för god hälsa för alla. Det är också ett bra incitament till att ta vara på närnaturens biologiska mångfald.

Susann Östergård

Gröna gårdar och vilda grannar i Västra Hamnen

Malmö | Ett nytt bostadsområde – Västra Hamnen – har byggts i Malmö i samband med bomässan Bo01. Ambitionen var att få en grön, attraktiv miljö för människor och för den biologiska mångfalden. För bostadsgårdarna användes två nya instrument för att uppnå detta: grönytefaktor och gröna punkter. Det är första gången dessa begrepp används i Sverige. Ett öppet dagvattensystem avvattnar både offentlig mark och bostadsgårdar. Små naturliga biotoper är anlagda.

Grönytefaktor

Syftet med grönytefaktorn var flera: att skapa en god, trivsam miljö för människor, att minimera mängden dagvatten, att fördröja dagvattnet och att gynna den biologiska mångfalden. Varje typ av yta på gårdarna gav en viss poäng i systemet. Husets grundyta och andra hårdgjorda ytor gav 0 poäng, grusade ytor gav 0.4 poäng, gröna tak gav 0.8 poäng, grönska på  marken och vattenytor gav 1.0 poäng. Dessutom gav kläng- och klätterväxter högre än 2 meter 0.2 poäng (räknat på den klädda väggens yta) och större träd och buskar 0.4 respektive 0.2 poäng. Minimigränsen, reglerad i markanvisningsavtalet, var ett genomsnitt på 0.5 poäng. En påtaglig effekt av grönytefaktorn var att i stort sett alla fastigheter i Västra Hamnen är åtminstone delvis klädda med gröna tak, och att de flesta gårdar redan första sommaren gav ett lummigt och grönt intryck, trots att de var små.

Gröna punkter

Från en lista med 35 gröna punkter valde varje byggherre 10 stycken. Många av de gröna punkterna främjar den vilda biologiska mångfalden. Exempel på sådana punkter är: en fågelholk för varje lägenhet, en anlagd biotop för preciserade insekter, holkar för fladdermöss på tomten, gården uppbyggd av biotoper med naturligt förekommande biotoper som förebild, en del av gården lämnad att växa igen med en naturlig succession, minst 50 blommande svenska vilda örter på gården. Vissa punkter ökade den odlade biologiska mångfalden, en del gynnade dagvattenhanteringen och andra åter handlade om gårdens estetiska utformning.

Dagvattensystem

Ett system av rännor och minikanaler avvattnar gårdar och offentliga ytor i Västra Hamnen. Mindre och större dammar fördröjer vattnet på gårdar och på offentliga platser. Många av dammarna är bra för bland annat fåglar och groddjur – de har sluttande kanter som gör dem tillgängliga och mjuka bottnar och kanter att gräva i.

Biotoper

I parker och på bostadsgårdar har man anlagt små naturhärmande biotoper i form av skogsdungar, ängar och våtmarker. De är lite för små för att fungera som uthålliga ekosystem, men visar ändå på möjligheten att arbeta med biotopanläggning. De har också den miljöpedagogiska vinsten att de visar stadslevande barn och vuxna hur natur kan se ut.

Ersättningsbiotop för fåglar

I och med byggandet av stadsdelen försvann en häckningslokal för fåglar, bland annat skärfläcka, småtärna och fisktärna. En 1,8 ha stor ersättningsbiotop för fåglar är anlagd i Malmös norra hamn.

Finansiering och utvärdering

LIP-bidrag från miljödepartementet har möjliggjort satsningen på den gröna miljön – 5,4 milj kr – och dagvattensystemet – 7,7 milj kr – i Västra Hamnen. Fåglar och fladdermöss har inventerats under flera år sedan Västra Hamnen anlades, men ännu är fågelarterna färre jämfört med ett något äldre bostadsområde. Vegetationens utveckling i de anlagda biotoperna och i vissa dagvattendammar följs också. Enkäter till de boende visar att de är nöjda med gårdsmiljöerna, parkerna och dagvattensystemet.

Annika Kruuse