Ekologiska produktionsmetoder i lantbruket utgår från samspelet mellan lantbruksdjur och -växter, andra organismer samt ekosystemtjänster som pollinering, markbördighet, vattentillgång och ett cirkulärt näringsflöde. Ofta när vi pratar om ekologiska produktionsmetoder avser vi underförstått certifierad ekologisk produktion. Men även andra metoder där liknande effekter uppnås är intressanta och relevanta ur ett samhällsperspektiv. Det kan till exempel handla om integrerad produktion där animalieproduktionen kombineras med produktion av spannmål och andra växter utan att produktionen för den skull är certifierad som ekologisk. Jämfört med mer konventionella produktionsmetoder anses de mer ekologiska produktionsmetoderna på många sätt bidra till ett mer hållbart jordbruk. Minskad eller ingen användning av mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel, och ett ökat kretsloppstänkande är exempel på detta.

Varför behövs stödåtgärder?

Från samhällets sida har intresset för de mer ekologiska produktionsmetoderna ökat under senare tid. Vi ser det till exempel på konsumenternas efterfrågan på ekologiska produkter men även när det gäller inriktningen på EU:s jordbruksstöd där lantbrukare kan få stöd för att gå över till ekologisk produktion. Men varför kan vi förvänta oss att övergången till mer ekologiska produktionsmetoder behöver stödjas av politiska insatser? Det finns goda skäl att tro att marknaden, det vill säga mötet mellan företag och konsumenter, inte själv kan tillse att övergången till mer ekologiska produktionsmetoder sker i tillräcklig omfattning.

Ekonomisk teori kan användas för att förklara varför. Lantbruk som tillämpar mer ekologiska produktionsmetoder bidrar, som tidigare nämnts, med en rad miljönyttor vid sidan av produktionen av till exempel mjölk, spannmål, kött, grönsaker och frukt. Gemensamt för miljönyttorna är att de kommer alla i samhället till godo, även dem som inte direkt deltar i produktionen (företagen) eller i konsumtionen (konsumenterna). Exempelvis bidrar ekologisk mjölkproduktion till ökad biologisk mångfald i jordbruksmarkerna – en nytta som är viktig på ett generellt plan i samhället.

I ekonomisk terminologi benämns miljönyttorna som ”positiva externa effekter” eller ”publika varor” (public goods). Eftersom samhällets värdering av de publika varorna inte ingår i företagens eller konsumenternas beslut att delta i marknaden, blir oftast produktionen av de publika varorna för låg i jämförelse med vad som vore önskvärt från samhällets perspektiv. Olika stödåtgärder kan då fungera som ett sätt att öka produktionen genom att stimulera fler att delta i marknaden.

Diskursanalys – ett verktyg att förstå samhällets attityder, förståelse och problematisering

Landsbygdsprogrammet, som är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, (GJP) innehåller bland annat stödåtgärder med inriktning på att stödja övergång till ekologisk produktion. Medlemsländerna har relativt stor frihet att anpassa programmet utifrån sina egna utmaningar och förutsättningar. Skillnader mellan olika medlemsländer när det gäller politiska stödåtgärder riktade till ekologisk produktion sammanfattar skillnader i samhällets attityder, förståelse och problematisering av ekologisk produktion. Att studera och förstå sådana skillnader ger viktiga insikter i varför medlemsländerna skiljer sig åt när det gäller graden av övergång till ekologisk produktion och hur fortsatt övergång kan stödjas framgent.

Diskursanalys är ett sätt för forskare att belysa just dessa skillnader i samhälleliga attityder, förståelse och problematisering. Det handlar om att undersöka hur människor pratar om ett specifikt fenomen. Vilken terminologi används, vilka begrepp är centrala för att motivera åsikter och tankar om vad som kan och bör göras? Diskursanalys av hur medlemsländerna genom landsbygdsprogrammet motiverar ekologiska produktionsmetoder ökar därför vår förståelse för hur olika medlemsländer ser på och beskriver dessa metoder samt varför de är viktiga från samhällets perspektiv.

Exempel på politisk diskurs

I en nyligen avslutad forskningsrapport har vi undersökt den politiska diskursen som används i landsbygdsprogrammen för att skildra och motivera ekologiska produktionsmetoder. En jämförelse gjordes också över de tre senaste GJP-perioderna. Analysen gjordes i sex olika medlemsländer och regioner i EU (Sverige, Frankrike, Ungern, Polen, Rumänien och Bayern i Tyskland)

Analyserna visar att ekologiska produktionsmetoder beskrivs och motiveras som multifunktionella, vilket skildrar ett jordbruk som antas upprätthålla fler funktioner än den primära produktionen av livsmedel.

Ekologiska produktionsmetoder beskrivs som framförallt bidragande till två typer av publika varor: bevarande och förbättrande av biodiversitet samt bevarande och förbättrande av den agrara landsbygden. Det senare betonar produktionsmetodernas samklang med naturen samt bidrag till kulturmiljöer och mer traditionella produktionsmetoder. Diskursen kring bevarande och förbättrande av biodiversitet blir allt mer framträdande mellan de två senare GJP-perioderna (utom i Sverige). Diskursen kring den agrara landsbygden blir däremot allt mindre viktig över tid i samtliga studerade länder och regioner. Sverige utgör ett undantag, då denna diskurs alltjämt är framträdande här. Striktare miljö- och djurvälfärdsstandarder lyfts fram som förklarande argument.

En diskurs som kan beskrivas som protektionistisk kan också kopplas till ekologiska produktionsmetoder. Här betonas att kompensera extra kostnader i syfte att öka tillämpningen av ekologiska produktionsmetoder och förbättra dess konkurrenskraft. Analyserna tyder på att denna diskurs har ökat över tid. Samtidigt noteras att diskursen kring mer nyliberala tankar i jordbruket i princip är nästan helt frånvarande när det gäller stöd till ekologiska produktionsmetoder.

Denna forskning ökar förståelsen av samhälleliga attityder, förståelse och problematisering av ekologiska produktionsmetoder och bidrar med kunskap om lantbrukets övergång till sådana metoder. Men ännu mer forskning av denna typ, där framväxten av ekologiska produktionsmetoder ses som integrerade delar av samhällsystem med olika politiska diskurser, behövs för att öka kunskapen om växelverkan mellan samhällen och övergången till mer ekologiska produktionsmetoder.