Det finns i svensk lagstiftning inga detaljerade krav på hur processen ska gå till. För att processen med MKB ska integreras i den övriga planeringen i samband med en tillståndsansökan är det viktigt att projektplanerare redan tidigt reflekterar kring miljöpåverkan och möjliga alternativ. Tanken är att en väl genomförd process inte bara bidrar till en ökad miljöhänsyn, utan dessutom till att öka allmänhetens inflytande och planeringsprocessens effektivitet.
MKB inkluderas i lagstiftningen
Under 1960-talet togs de allra första MKB:erna fram i USA. Krav på MKB infördes i Sverige först 1987, vilket innebar att MKB blev nödvändig i arbetsplanen för byggande av väg enligt väglagen. Den 1 januari 1999 infördes miljöbalken i vilken MKBkraven var inkluderade. Dessutom återfinns liknande krav i plan- och bygglagen (PBL). Det finns också ett flertal andra lagar som hänvisar till miljöbalkens kapitel om MKB. Dessa andra lagar kan alltså ställa krav på att en MKB måste göras men det är miljöbalken som reglerar hur den ska se ut.
Syftet med MKB
Regeringens skäl att införa MKB var att i större utsträckning utveckla och använda en beslutsteknik där förutsättningar för miljön beaktades inför beslut av olika slag. Detta gjordes för att skydda människors hälsa och miljö samt för att underlätta hushållningen med mark och vatten. Syftet med att göra en MKB är alltså att skapa ett bättre underlag för själva beslutet. Det är viktigt att frågor som rör miljöpåverkan kommer in på ett tidigt stadium i planeringen för att målet med MKB:n ska kunna uppnås samt att dessa frågor ingår i beslutsunderlaget under hela processen fram till ett tillståndsbeslut.
När behövs MKB?
För alla tillståndsansökningar enligt miljöbalken som behandlar bl.a. miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och jordbruk ska det upprättas en MKB. Vidare ska alla projekt som kan komma att påverka miljön i ett Natura 2000-område upprätta en MKB. I andra ärenden där det enligt miljöbalken egentligen inte krävs en MKB kan regeringen ändå föreskriva att det ska göras en om det behövs för att projektets miljöpåverkan ska kunna bedömas.
Vad ska en MKB innehålla?
En MKB ska innehålla de uppgifter som krävs för att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som projektet kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten och landskap. Det ska även vara möjligt att göra en samlad bedömning av effekterna på människors hälsa och miljön. För att kunna beskriva effekterna av en viss verksamhet krävs bl.a. en beskrivning av verksamheten och dess lokalisering, utformning och omfattning. MKB:n ska även beskriva de åtgärder som planeras för att undvika eller minska eventuella skadliga följder av projektet. För att kunna bedöma inverkan på miljön ska MKB:n innehålla en nulägesbeskrivning med en redogörelse av naturmiljön, kulturmiljön eller annat som är relevant i det aktuella projektet.
Aktörer i MKB projekt
I en MKB-process för projekt medverkar flera olika aktörer. Verksamhetsutövarens (vu) roll är att initiera MKB-processen, hålla samråd samt att utreda och dokumentera. Det är alltså den som söker tillstånd för en verksamhet som är ansvarig för att upprätta och bekosta MKB:n. Utövaren anlitar emellertid oftast en konsult för att ta fram själva dokumentet. En viktig del i MKB är att allmänhetens synpunkter på verksamheten kan komma in i processen. Tidigt i processen genomförs ett tidigt samråd där en snävare grupp, enskilt berörda, bjuds in. Om länsstyrelsen fattar beslutet att verksamheten kan komma att medföra en ”betydande miljöpåverkan” så ska en bredare krets av berörda (även allmänhet, organisationer och kommun) bjudas in till ett så kallat ”utökat samråd”. Länsstyrelsens viktigaste uppgift i processen är dock som granskare av MKBdokumentet. Den myndighet som ska pröva om ett ärende där det krävs en MKB ska även fatta beslut om MKB:n uppfyller kraven. Enligt väglagen och järnvägslagen är det dock alltid länsstyrelsen som ska godkänna MKB:n.