Tillgång till utsäde för odling. Skogen som livlina och skyddsnät när skörden slår fel. Fisk och andra vattenlevande organismer som proteinkälla. Mangrove­skogar och korallrev som yngelplatser och kustzonsskydd. Våtmarkernas roll för vattenrening. Detta är bara några få exempel på den biologiska mångfaldens betydelse för människan – inte minst för de allra fattigaste – och visar hur fundamental den är för såväl mänsklig överlevnad som för utveckling.

Fattiga i rik omgivning

Majoriteten av världens 1,3 miljarder fattigaste lever i länder som visserligen är fattiga, men som har en rik biologisk mångfald. De allra fattigaste är många gånger direkt beroende av den biologiska mångfalden i sitt dagliga liv. Lokalbefolkningars tillträde till, och kunskap om, denna viktiga resurs (vare sig det handlar om utsäde, traditionella mediciner eller ett våtmarksområde) är med andra ord en mycket viktig fråga.

Det är mot bakgrund av detta som SwedBio (Swedish International Biodiversity Programme) initierades av Sida i samarbete med CBM för snart fem år sedan. Målsättningen är att bidra till att svenskt utvecklingssamarbete mer samlat och strategiskt arbetar med att säkra en hållbar, produktiv och rättvis förvaltning av biologisk mångfald för fattigdomsbekämpning. Exempel på viktiga frågor som SwedBio arbetar med i ett Syd (utvecklings)- perspektiv inkluderar till exempel lokal och deltagande förvaltning av biodiversitetsrika områden (inklusive formellt skyddade områden), bönders rätt till utsäde och deltagande växtförädling (dvs. växtförädling där bönder själva leder aktiviteten), och den biologiska mångfaldens betydelse för att buffra mot klimatförändringar.

Försvagade ekosystemtjänster

SwedBio arbetar också allt mer med att främja och stärka uppföljningen av den så kallade Millennium Ecosystem Assessment (MA), som visade att av de 24 ekosystemtjänster (nyttigheter som matproduktion, vattenrening och pollinering) som mänskligheten är beroende av, är 15 kraftigt hotade eller degraderade. Detta är med andra ord är ett lika allvarligt problem som klimatförändringen. Och precis som när det gäller klimatfrågan är det de fattiga som drabbas hårdast.

Under den tid som gått sedan starten har SwedBio funnit sina former. Programmet har också växt något i omfattning. Idag arbetar sju personer med SwedBio. Till skillnad från de flesta programmen vid CBM är SwedBio dock inte ett program för forskningssamverkan, utan verksamheten innehåller följande tre huvudområden:

1. Stöd till integrering av biologisk mångfald i svenskt utvecklingssamarbete med särskild fokus på att bidra med expertkompetens till Sida. SwedBio samverkar också med andra svenska aktörer (forskare, enskilda organisationer, konsultföretag) för att utveckla kapaciteten i Sverige.
2. Samarbete med och finansiellt stöd till regionala och globala nätverk och organisationer för att främja verksamhet i linje med SwedBio’s mandat. För detta ändamål har SwedBio särskilda medel från Sida (ca 20 Mkr/år). En viktig del är att möjliggöra för enskilda organisationer att delta i internationella processer och förhandlingar som rör förvaltning av biologisk mångfald.
3. Delta i den internationella utvecklingen av policy och metoder som rör biologisk mångfald och ekosystemtjänster och dessas koppling till fattigdomsbekämpning.