En helt ny mötesplats skapades genom årets Mångfaldskonferens. Forskare, naturvårdare och turistföretagare samlades för att diskutera hur turism och biologisk mångfald hänger ihop. Hur kan dessa båda samexistera och dra nytta av varandra?
Under konferensens första dag hölls föredrag och seminarier som tog upp olika aspekter på samspelet mellan turism och biologisk mångfald. Andra dagen ägnades åt exkursioner i Vålådalen och i trakterna runt Östersund.
Naturvård och turism hand i hand
Vem vill turista i ett igenvuxet odlingslandskap? Vem vill bada i en vik med slemmiga och trådiga grönalger? Det frågade sig författaren och miljödebattören Stefan Edman i sitt inledningstal. Svaret är förstås ”ingen” och där kommer regeringens miljökvalitetsmål in. Utan ett ”rikt odlingslandskap” eller ett ”hav i balans med levande kust och skärgård”, inga turister.
– Det gäller också att kunna förena naturvårdsnytta med en offensiv turismverksamhet, tyckte Edman. Transportsidan är dock ett problem. Under de senaste tjugo åren har energianvändningen minskat på nästan alla områden, utom på transportsidan.
Summan av konsumtionen är konstant
Lars Emmelin, ETOUR, instämde i att det ökande resandet är ett problem för den biologiska mångfalden, men ansåg att om turisterna inte konsumerar naturupplevelser, så konsumerar de något annat istället. Summan av konsumtionen är konstant. Men vill turisterna verkligen ha vild natur? Kanske marknadsförs onödigt kvalificerad natur. Norra Sverige marknadsförs utomlands för sin natur, men i verkligheten stannar utländska naturturister i södra och mellersta delarna av Sverige.
Är all ekoturism miljövänlig?
Ekoturism kan vara värdefull för natur- och miljövård, men det är inte säkert att den ekoturism som marknadsförs idag är miljövänlig.
– Allt som kallas för ekoturism är inte alltid bra, menade Emmelin. Pionjärer öppnar alltid orörda områden och ekoturister är ofta exklusiva pionjärer. Är ekoturism verkligen turism på naturens villkor, eller används bara naturen som ”action arena” där man kan ägna sig åt olika häftiga aktiviteter? Emmelin varnade också för ”snobberi mot charterturismen”. Denna typ av turism är ofta transporteffektiv och kan rätt utförd göra liten skada.
Havet har fått många smällar
Havets biologiska mångfald har tagit många smällar. Havet övergöds och förgiftas, bland annat på grund av turismen.
– Människor som växer upp idag vet inte hur ett friskt hav ser ut, sa Hans Arén, arkitekt och skärgårdsutvecklare. Efter andra världskriget drev den nya jordbrukspolitiken fram storskalighet. Kapitalintensivt fiske gynnades. Marknadsanpassningen av bostadspolitiken gjorde att ”rika utbölingar” köpte hus och mark i skärgården. Inlösen av fiskevatten och fritt handredskapsfiske gav en minskad dispositionsrätt för yrkesfiskarna. Allt detta minskade de bofastas möjlighet att påverka sin närmiljö.
Ytterligare restriktioner uppifrån var ingenting som Arén förespråkade. Tvärtom poängterade Arén hur viktigt det är att lokalbefolkningen känner sig delaktiga i de naturvårdsåtgärder som utförs. Att till exempel bilda reservat ses ibland av de bofasta som ett ”maktmedel för stadsborna att slå vakt om sina fritidsområden”.
Vinterfjäll resmål nummer ett
I det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet FjällMISTRA ansvarar Peter Fredman från ETOUR för turismdelen och Jon Moen för biodiversitetdelen. Fjällen är det tredje största resmålet i Sverige och resmål nummer ett under vintern. Av 3 500 uppringda svenskar hade 44 procent varit i fjällen under de senaste fem åren, och då framför allt i Dala- och Jämtlandsfjällen. Fjällen är främst en vinterdestination, men det är den södra fjällregionen som gäller för skidåkarna. Ju längre norrut man kommer, desto mer dominerar sommarturisterna.
Mänskligt tramp ökar rentramp
Naturligtvis påverkas fjällnaturen av turisterna. Det kan hända att de skräpar ner och skrämmer renar. Skoteråkningen har ökat på senare tid och motorbullret kan störa både andra turister och djurlivet.
– Men turisternas trampeffekt (till exempel markslitage längs leder) är ointressant för den biologiska mångfalden, sa Jon Moen. Det handlar om så liten areal att det knappast kan betecknas som ett stort problem.
Däremot kan det uppkomma indirekta effekter av att människor rör sig i fjällområdena. Vandrare skrämmer renarna. Varje ren springer ungefär 100 meter vid varje störningstillfälle. 300 000 renar och en halv miljon vandrare blir många extra rentramp. Vägar, turistleder och turistanläggningar begränsar också det område som renarna väljer att röra sig i och mindre markyta utsätts för hårdare påfrestningar.
Turism inom CBD
Inte många vet att konventionen om biologisk mångfald (CBD) även arbetar med turism. Biologisk mångfald utgör basen och förutsättningen för många former av turism. Omvänt är också turismen positiv för biodiversiteten under förutsättning att man aktivt bemödar sig om att ta hänsyn till den inom turistnäringen. Intäkter från turismen kan till exempel användas till att vårda mångfalden och turisterna kan i sin tur få fascinerande upplevelser och kunskap om biologisk mångfald.
– Idag har vi tyvärr många fall där biologisk mångfald ignoreras och förstörs av turism, sa Torbjörn Ebenhard, CBM, men berättade att FN-kommissionen för hållbar utveckling (CSD) har vänt sig till CBD för att få hjälp att belysa just turism och biologisk mångfald. CBD håller nu på att ta fram riktlinjer för hur biologisk mångfald ska beaktas inom turistnäringen och av ansvariga myndigheter.
Hett ämne
Turism och biologisk mångfald är alltså ett hett och omdebatterat ämnen världen över. Vi på CBM hoppas att Mångfaldskonferensen har bidragit till att intensifiera den diskussionen även i Sverige!