ARTBEGREPP
En definition av artkategorin som talar om vad en art är. Vissa artbegrepp, men inte alla, anger också kriterier för hur arter kan avgränsas från varandra.
ARTEPITET
Andra ordet i ett vetenskapligt artnamn. Första ordet är släktets namn, och tillsammans bildar de artnamnet.
ARTKATEGORI
Den klass av taxonomiska kategorier som rymmer arttaxa, det vill säga taxa som givits rangen art.
ARTPROBLEMET
Det teoretiska och praktiska problem som uppstått som en följd av att artkategorin är svår att definiera, vilket givit upphov till många olika artbegrepp, som ger olika artavgränsningar och klassifikationer.
ARTTAXON
Ett taxon som givits rangen art.
BIBLIOMETRI
Statistisk analys av publikationer som böcker, artiklar och andra kommunikationsmedia, genom exempelvis citeringsanalys och forskningstidskrifters påverkansfaktor.
BIOINFORMATIK
En tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer för analys av biologiska data utvecklas.
EPONYM
En person som fått ge namn åt en företeelse eller en uppfinning. Även företeelsen eller uppfinningen kallas eponym, det vill säga namnet är också en eponym.
EUKARYOTER
En av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik. En eukaryot är alla celler eller organismer med en definierad cellkärna. Övriga domäner är prokaryoter (bakterier och arkéer) och virus.
FOLKTAXONOMI
Hur folk utanför den vetenskapliga domänen avgränsar och klassificerar levande organismer.
FYLOGENI
Ett taxons evolutionära historia. Ett fylogenetiskt träd visar dess släktskap med andra taxa.
HOMONYM
Ett namn som har flera olika betydelser, till exempel två helt obesläktade arter. Bara för den ena arten är då namnet giltigt.
KRYPTISKA ARTER
Oupptäckta arter som är morfologiskt mycket lika andra, redan beskrivna arter. Ofta behövs genetiska studier för att avgränsa sådana arter.
LOGISK INDIVID
I filosofisk mening ett rumsligt och tidsmässigt avgränsat ting, som inte kan definieras baserat på sina egenskaper. Exempel är levande organismer eller grupper av organismer, som en växtcell, en människa (Charles Darwin till exempel), en kungaätt, eller en art. Alla logiska individer är verkliga, ej konstruerade av människan.
MORFOLOGI
Läran om kroppsliga egenskaper och kroppens uppbyggnad.
NOMENKLATUR
I detta sammanhang, vetenskaplig namngivning av taxa.
PROTISTER
Enkla, oftast encelliga, eukaryota organismer som varken är svampar, växter, eller djur, till exempel protozoer.
RANG
Nivå i den taxonomiska hierarkin, till exempel art, släkte, familj eller ordning. Varje rang motsvaras av en taxonomisk kategori, som rymmer taxa.
REPRODUKTIV BARRIÄR
Faktorer som förhindrar parbildning, till exempel skillnader i läten, utseende eller beteende, eller som förhindrar befruktning av ägg, eller minskar avkommans fertilitet eller livskraft.
SYNONYM
Vetenskapligt namn som publicerats, men som i dagsläget inte betraktas som giltigt för något taxon. En sådan synonym kan inte användas utbytbart med ett giltigt namn.
TAXON
Plural taxa. En namngiven grupp av organismer, på någon nivå i den taxonomiska hierarkin, till exempel art, släkte eller familj.
TAXONKONCEPT
En specifik avgränsning av ett taxon, som pekar ut vilka populationer som ingår. Ofta är olika taxonkoncept delvis överlappande, och flera olika taxonkoncept kan ha samma namn. Ett exempel är Giraffa camelopardalis, som kan omfatta antingen alla giraffer i hela Afrika, eller enbart vissa populationer av giraffer i centrala och östra Afrika.
TRIVIALNAMN
Ett icke vetenskapligt namn, till exempel artnamn på svenska eller engelska.
UNDERART
Geografiskt skilda populationer av samma art som uppvisar vissa skillnader i egenskaper, men som inte anses vara isolerade genom reproduktionsbarriärer.
Text: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare, CBM