”Inte spelar det väl någon stor roll vad lilla jag väljer” är en vanlig attityd bland oss konsumenter. Det finns dock ingenting som handel och lantbrukare är så känsliga för som kundernas efterfrågan. Erfarenheten är att lantbrukare älskar att känna efterfrågan på sina produkter från konsumenten. Det är en mycket stark drivkraft för dem. Att få statliga stöd för att sköta landskapet är inte alls samma sak.
Svenskt kött och mjölk
Hur bär man sig åt för att köpa mat så att den biologiska mångfalden i jordbruket gynnas?
Köp svenskt! Det ger oss ett öppet landskap. Ett levande svenskt jordbruk är en förutsättning för över 650 rödlistade arter i Sverige.
Köp nötkött, lammkött och mjölk! Betande djur håller våra fantastiska ängs- och hagmarker öppna och där finns en stor del av vår biologiska mångfald. Vallodling på åkermark gynnar marklivet och ger ett uthålligt åkerbruk med mindre behov av kemiska bekämpningsmedel.
KRAV, Sigill och SUNDA
Om man värdesätter naturvårdsaspekten bör man handla produkter med en dokumenterad naturvårdsprofil. För lantbruksprodukter är det främst tre märkningar som finns över stora delar av landet. Regionalt kan även andra märkningar förekomma.
KRAV
Krav är en organisation med en väl utvecklad kontroll av sina producenter vilket gör att deras märke har stor trovärdighet. KRAV:s regler förbjuder användning av kemiska bekämpningsmedel i växtodlingen, vilket gynnar en mängd olika sorters ogräs och insekter, varav flera är rödlistade. KRAV har också en restriktivare hållning till användning av kemiska preparat även i djurhållningen, jämfört med konventionell djurhållning. Det gynnar alla småkryp som lever av att bryta ner dynga. Många dyngbaggar är rödlistade och nio arter har redan försvunnit från vårt land.
KRAV deltar sedan ett par år tillbaka i ett brett samarbetsprojekt ”Biologisk mångfald i ekologiskt lantbruk” med ArtDatabanken, SNF, WWF m.fl. för att stärka och tydliggöra naturvårdsnyttan i KRAV-produktionen. Ett av resultaten av detta arbete blir att alla ekologiska lantbrukare ska ha en skötselplan för gårdens natur- och kulturvärden.
Svenskt Sigill
Svenskt Sigill är ett koncept för miljö och kvalitetssäkrad växtodling som utvecklats gemensamt av Lantmännenföreningarna, Nordmills, Kungsörnen och Svenska Lantmännen. Sigill kräver att anslutna odlare har sprutfria kantzoner, minst fem meter breda och minst fem löpmeter per hektar stråsäd, oljeväxter och ärter som finns på gården. Andra regler som gynnar det vilda växt- och djurlivet är kraven på så kallade gröna stråk i anslutning till åkermark och permanenta skyddszoner mot vattendrag. Åtgärderna gynnar fältvilt och andra djur- och växter som saknar refugier i dagens intensivt utnyttjade odlingslandskap. Det är framförallt många gårdar i slättlandskap som är anslutna till svenskt Sigill. Miljöarbetet på Sigillgårdarna utvärderas årligen med hjälp av miljönyckeltal.
Sigillmärkta produkter, med rapphönan på, som finns i de flesta butiker är bl.a. vetemjöl och rågsikt (Kungsörnen), öl (Spendrups) och korvbröd (Skogaholms och Korvbrödbagarns).
SUNDA Naturbeteskött
SUNDA Naturbeteskött ingår i ICA:s SUNDA-serie. Konceptet bygger på tt köttet ska smaka mer och göra större naturvårdsnytta än andra jämförbara produkter. Naturvårdskraven är främst att djuren skall gå på bete under hela vegetationssäsongen och främst på skyddsvärda marker. Det sistnämnda innebär att djurbesättningen från vilket köttet kommer ska gå minst 50 procent på naturbetesmark. Avmaskning av djuren är tillåten men inte när de går på naturbetesmark.
SUNDA Naturbeteskött är den enda nationella märkning som garanterar att djuren har betat i naturbetesmarker. SUNDA har dock ingen löpande kontrollverksamhet utan får förlita sig på att lantbrukarna följer skrivna kontrakt. Stickprovskontroller förekommer.
Naturbetesköttet, icke att förväxla med Naturkött som kommer från sydamerikanska Pampas, finns kontinuerligt endast i några butiker i Stockholm och Skåne, men går att beställa hem för alla ICA-handlare. Fråga din lokala ICA-handlare!
Handla lokalt
Att vara lite lokalpatriotisk i det här sammanhanget är förstås ingen nackdel. Då har man möjlighet att ge direkt respons till lantbrukaren och man kan man själv njuta av det kulturlandskap som blir frukten av den egna konsumtionen.