Den nya rödlistan presenterades vid ArtDatabankens Flora-och faunavårdskonferens den 10 maj i år, där över 400 personer deltog. Rödlistan har vuxit till ett av de viktigaste verktygen i naturvårdsarbetet menade Naturvårdsverkets generaldirektör Lars-Erik Liljelund. Bristen på kunskap uppmärksammades och miljöminister Kjell Larsson var därför mycket positiv till Ulf Gärdenfors förslag till utarbetandet av en ”Sveriges flora och fauna” – en sammanställning över alla våra arter.

Fler arter har granskats

Närmare 20 000 arter har undersökts i rödlistearbetet. Det är fler arter än vad som förut granskats och detta har gjort att antalet rödlistade arter har ökat med cirka 18 procent jämfört med tidigare listor. En grupp som inte har uppmärksammats innan, är de marina ryggradslösa djuren. Vanlig skålsnäcka, blek lagunsnäcka och ormstjärnan medusahuvud har bland andra blivit mycket ovanliga.

Odlingslandskapets arter i fara

Odlingslandskapets arter har fått en allt svårare situation. Hit hör ängsblommor som korskovall och ängsgentiana, hagmarksfåglar, vilda bin liksom dyngbaggar som lever i mockorna efter djur som betar på magra ogödslade marker. Den dyngnedbrytande faunan har drabbats hårt, bland annat av att betesdjuren ofta behandlas med maskmedel. Dyngbaggar, dyngflugor, kortvingar, rovflugor och många andra insektsgrupper finfördelar och gräver ner dyngan så att näringsämnen snabbare återförs till jorden. För dessa och de andra arterna krävs bland annat ekonomiska förutsättningar för att det ska gå att ha djur på naturbetesmarker.

Carl Piper mottar ArtDatabankens Naturvårdspris av miljöminister Kjell Larsson. Skulpturen ”Livsformer” är gjord av konstnären Sam Westerholm.

Foto: Mats Gerentz

Carl Piper pristagare

ArtDatabankens naturvårdspris tilldelades i år greve Carl Piper för en av de mest omfattande frivilliga naturvårdssatsningarna som skett i landet av en privatperson. ArtDatabankens styrelses motivering löd: ”Satsningarna har skett av eget intresse och med ett äkta och ärligt engagemang.”

Carl Piper arbetar aktivt för att bevara den biologiska mångfalden inom markerna i Högestads och Kristinehovs fideikommiss som utgör cirka en procent av hela Skånes yta. Restaurereringsarbetet av lövskogar och våtmarker sker integrerat med bevarande av kulturhistoriska värden, viltvård och med hänsyn till lokalbefolkning och friluftsliv.