– Det är alltid berikande att åka utomlands. Med magisterkursen hoppas jag kunna upptäcka nya perspektiv och lära mig mer om biodiversitet ur olika aspekter, säger Liow Lee Hsiang från Singapore.

Deltagarna kommer från Sverige, Etiopien, Tanzania, Korea, Singapore, Estland och Ryssland. Deras bakgrund varierar, några är t ex intresserade av brukad mångfald, andra av vilda växter eller djur. Flera av studenterna har erfarenhet av naturvårdsarbete. En har läst arkitektur, en är agronom och övriga är biologer.

Den svenska halvan av kursen har bl a studerat i Umeå, Kalmar, Uppsala och Lund.

Svenskar är inte ovänliga

Liow Lee Hsiang är 23 år och därmed yngst i kursen. Hon tog sin biologiexamen i april 1997 och har sedan dess arbetat på universitetet, bl a med mangroveskogar och med fåglar i Singapores få kvarvarande skogar. När hon fick se en affisch om kursen blev hon intresserad och bestämde sig genast för att söka.

– Jag hann inte lära mig så mycket om Sverige innan jag kom hit, berättar Liow Lee Hsiang.

– Det enda jag hann läsa handlade om den svenska mentaliteten, men att svenskar skulle vara tysta, reserverade och svåra att bli vän med, som det stod där, det stämmer inte alls!

Egna forskningsprojekt

Magisterprogrammet pågår i två år och ger 80 akademiska poäng. Det första året består av kurser i Sverige. Exempel är: “Man-biodiversity interactions“, “Tools for biodiversity assessment“, “Threat, protection and sustainable use“ och “Sustainable use of domesticated diversity“.

Under det andra året ska studenterna utföra ett forskningsprojekt och skriva en uppsats. Detta gör de i sina hemländer.

– Mitt projekt ska handla om tropiska bin i Singapore och Borneo, berättar Liow Lee Hsiang.

– Det har inte gjorts så många entomologistudier i Singapore. Jag är intresserad av binas ekologi och artmångfald. Data från bipopulationer ska kopplas till data om skogens tillstånd, och till information om mångfalden av andra arter, säger Lee Hsiang.

Över hela landet

Programmet går bl a vid SLU (i Uppsala, Umeå och Alnarp), samt vid universiteten i Uppsala och Lund. Det ingår också besök på myndigheter t ex Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Naturhistoriska riksmuseet.

Under sommaren går två fältkurser; två veckor på Öland och tre veckor på Hawaii.

Biodiversitet ur flera aspekter

Kursen utmärks av ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Naturvård och ett hållbart nyttjande diskuteras inte bara ur ett biologisk perspektiv.

– Det här programmet ser till helheten och angriper naturvårdsproblemen ur olika synvinklar, säger Urban Emanuelsson, CBM.

– Det är inte bara biologisk forskning som är viktig att ta hänsyn till, utan även samhällskunskap, ekonomi, juridik och politik.

Meningen är att kursen ska bygga på de erfarenheter och kunskaper som deltagarna har med sig från sina respektive länder. När kursen är genomförd har deltagarna förhoppningsvis lärt sig se på frågor kring biologisk mångfald med nya ögon.

– Den här utbildningen kan ses som ett väldigt långt internationellt seminarium, som för samman människor med olika bakgrund och leder till många intressanta diskussioner, säger Thomas Elmqvist, CBM, som tillsammans med Börge Pettersson, CBM, är ansvarig för kursen.