I södra Sverige har cirka 90 procent av våtmarkerna försvunnit. Men i städernas alla grönområden finns det många möjlighet att skapa nytt vatten, till glädje för människorna, miljön och alla arter som är beroende av vattenmiljöer.
Användandet av vatten i parkmiljöer har ökat under 90-talet. Det är en del av det nya kretsloppstänkandet, och ett sätt att minska miljöbelastningen på den omgivande naturen. Det sker genom att dagvattnet samlas upp och renas, till exempel i dammar och slingrande bäckar. På så sätt tas näringsämnena om hand av växter istället för att de belastar närliggande sjöar, hav eller andra vattendrag.
Vatten i kretslopp
Parkförvaltningen i Malmö samarbetar med reningsverket för att gemensamt hitta lösningar för att ta hand om vatten på ett naturligt sätt. Att transportera vatten in och ut ur staden genom slutna rör är inte förenligt med dagens kretsloppstänkande. Vattnet ska istället ingå i ett ekosystem.
Det finns flera sätt att få in mera vatten i den stadsnära parkmiljön. Diken kan bli bäckar, naturliga höjdskillnader kan göras om till vattenfall och eroderade slänter kan bli en del av en damm eller sjö.
Nya vattenmiljöer
Ett stort antal våtmarksområden av olika karaktär har anlagts i Malmö. Syftet är att ta hand om och rena stadens vatten, samtidigt som man planerar våtmarkerna så att fåglar och djur ska trivas där. På så sätt skapas nya ekologiska miljöer. Vattenprojekten sker i samråd med bland annat ornitologer, ekologer och landskapsarkitekter.
Nyinvigd sjö ger rik miljö
Ett aktuellt vattenprojekt i Malmö är återskapandet av Husie mosse. Det är ett låglänt landskap i östra delen av staden. Området har tidigare varit en sjö, men det dränerades som så många andra sjöar och våtmarker. I år invigdes den nya sjön, som har tagit ett år att skapa. Den har byggts helt enligt naturliga principer, för att bli en så rik miljö som möjligt.
I områdets dalsänka återskapades ett åtta hektar stort våtmarksområde med meandrande vattendrag, översvämningsmarker, små öar och mindre vattenfall. Själva sjön är fyra hektar stor och som djupast är den två meter. Runt sjön finns en gångstig med en spång. Det ska underlätta de boendes möjligheter att besöka sjöområdet för naturupplevelser och rekreation.
Många nya våtmarksväxter
Områdets nya vegetation består framför allt av vattenväxter av olika slag. Ca 45 000 våtmarksväxter har utplanterats. Många tillhör våra vanliga svenska våtmarksväxter, t.ex. svärdslilja och kabbeleka. På de översvämmade markerna återfinns bl.a. smörbollar, fackelblomster, majvivor och olika starrarter.
Fåglarna ska trivas
Meningen är att floran ska gynna ett rikt fågelliv i området. And- och vadarfåglar kommer att utnyttja sjön för att häcka och leta mat. Antalet småfåglar lär också öka. Dessutom hoppas kommunen att sjön ska locka storken på besök till staden igen.
Sjön hjälper också till att rena dagvatten från omgivande jordbruksbygd och den kommer även att ta hand om ökade mängder dagvatten från framtida bebyggelse och vägar.
