I Sverige bor 85 procent av befolkningen i tätorter. Trenden att flytta in till städer från mindre orter pågår för fullt och är mer eller mindre likadan över hela världen. I Stockholmsregionen förväntas en ökning på 20 000 personer per år. Befolkningsökningar kräver yta och mark i anspråk och i många fall blir det oskyddade grönytor i städer som får stryka på foten. Ofta är sådana grönytor biologiskt rika eller lämpliga för rekreation. I medelstora och större svenska städer råder byggboom för tillfället och grönområden försvinner i rask takt, något som börjar uppmärksammas i dagspressen. Vid exploateringen av grönområden uppstår allt som oftast komplikationer där intressen går isär mellan naturförvaltare, ekologer, biologer, kommuninvånare, stadsplanerare och politiker som å ena sidan vill bevara natur och å andra sidan skapa attraktiva kommuner.
Tanken med workshopen som ordnandes den 28:e november 2007 i regi av MINNA (Mångfald I NärNAtur) var att utveckla kontakterna mellan alla som på olika sätt är engagerade i arbetet med närnatur och biologisk mångfald, lyssna på inspirerande exempel på vad man kan göra och vad som har gjorts i städer för att gynna den biologiska mångfalden. Utöver detta användes deltagarnas samlade kunskaper och erfarenheter till att sammanfatta vad eller var de största problemen är just nu och hur eventuella lösningar kan komma till.
Med fokus på biologiskt rik närnatur
MINNA är ett forsknings- och utvecklingsprogram om biologisk mångfald och närnaturens sociala värden som initierats av Centrum för biologisk mångfald (CBM). Koordinatörerna för MINNA, J-O Helldin och Ebba Lisberg Jensen, verkade som konferenciärer under dagen. Under de första åren av MINNA har flera workshops genomförts med fokus på närnaturen och sociala aspekter som rekreationsvärden, ”biologisk läskunnighet” samt hur invandrare i städer skall komma i kontakt med natur. Idén med workshopen i Örebro var att lyfta fram de biologiskt rika områdena i städerna. Intresset för temat under dagen visade sig vara stort och en gräns för antalet deltagare fick läggas vid 75 personer. Representanter från kommuner var dominerande bland deltagarna men även Naturvårdsverket, länsstyrelser, Naturhistoriska museet i Göteborg, elever från trädgårdsprogrammet, forskare, Naturskyddsföreningen och naturskolor hade representanter närvarande.
Finns det någon biologisk mångfald i städer värd att bevara, kanske vän av ordningen frågar sig? Det finns goda förutsättningar för biologisk mångfald i svenska städer. Undertecknad presenterade på workshopen resultaten från en studie av nästan 500 stadsskogar i 34 svenska städer, som visade att mängden död ved i skogar som av olika anledningar har fått stå orörda i städernas kantzoner var högre än i den genomsnittliga svenska skogen. Studien visade även att artdiversiteten av fåglar i stadsskogar inne i de centrala delarna av städerna är lika stor som i skogar utanför staden. Man kan konstatera att forskningen är i sin linda när det gäller stadsnära biologisk mångfald och då i synnerhet i Sverige.
Inspiration och hinder
Naturvård i städer har till skillnad från bildning av till exempel skogsreservat fler aktörer inblandade. I städer har förutom politiker, stadsplanerare, markägare och kommunekologer även en bred allmänhet åsikter om ”sina” grönområden. Mats Wirén från gatukontoret i Malmö höll ett inspirerande föredrag om hur man praktiskt verkställer naturvårdsprojekt från idé till förankring. Det är viktigt att initialt ta reda på vilka sällsynta arter som finns i staden, vem som äger marken och var i staden området är placerat. Mats betonade vikten av att skapa acceptans kring ärendet hos närmaste ledning, kollegor, andra förvaltningar, politiker och allmänhet genom program samt ”reklam” i form av information på nätet. Genom idogt arbete har Mats drivit igenom att Limhamns gamla kalkbrott i Malmö skall bli naturreservat. För att illustrera den imponerande djur- och växtfaunan i det tätortsnära kalkbrottet har det trycks en liten, rikt illustrerad och behändig bok om området.
– För att driva naturvårdsprojekt i staden kan det ge ett större genomslag om man kombinerar naturvården med rekreation, dagvattenhantering eller resursbesparingar, sade Mats som avslutning.
Förvandling av industri till biologi
I tider där arbetet med biologisk mångfald och bevarande av naturområden i städer allt som oftast blåser i motvind finns det exempel på det motsatta. Mats Rosenberg på Örebro är eldsjälen bakom skapandet av naturreservatet Oset-Rynningeviken några kilometer från Örebro centrum. Under dagen fick deltagarna under Mats ledning en guidning i närnaturområdet. Området är idag 350 ha stort, med en mycket heterogen miljö bestående av beteshagar, urskogsartade strandskogar, strandängar och grunda vassvikar.
Som besökare överraskas man av äldre bilder som visar hur en oljehamn och industribyggnader dominerar området. Idag ser man inget av detta då allt är sanerat, bortrivet och dolt under gröna ytor. På försök har till exempel större vattensalamandrar förts till området från ett hårt exploaterat område i centrala staden för att ges en fristad i naturreservatet. I Naturens hus (se bild) som byggts vid entrén till naturreservatet finns servering och information om kommande och pågående aktiviteter i området på en bildskärm. Har man vägarna förbi Örebro till sommaren rekommenderas varmt att åka ner till denna mycket intressanta plats och se hur naturen med en del hjälp på traven i form av driftiga kommunekologer kan återta sin forna plats.
Kommunikation, information och vision
Under eftermiddagen diskuterade deltagarna i mindre grupper hur den biologiska mångfalden i städer skall bevaras. Vid sammanfattningen framkom att ett återkommande problem med arbetet med närnatur var frågan om biologisk mångfald har ett värde i sig eller om den måste visas upp? Det framkom även att det borde finnas mer information kring hur man kombinerar rekreation och biologisk mångfald, vilka områden som skall exploateras, vilka som skall vara kvar samt vad man bör tänka på vid anläggandet av gröna korridorer. Forskare borde vara bättre på att förmedla sina kunskaper och att ge tydligare råd för praktiker.
Amanda Palmstierna från Naturvårdsverket aviserade att en plattform för tätortsnära natur kommer att byggas. I denna kommer bland annat en sammanfattning av forskning kring området göras och stödet till kommuner rörande tätortsnära natur kommer att ses över. Trots att förutsättningarna för att arbeta med tätortsnära natur skiftar mellan kommuner så märktes under dagen en positiv framtidstro med visioner om främjandet av biologiskt rika områden i städer.