TEMA: POLLINATÖRERDet finns goda förutsättningar att gynna vildbin och andra pollinerare i urbana miljöer. I forskningsprojektet Lawn undersöks bland annat om det går att skapa grönområden i städerna som gynnar de blombesökande insekterna, till exempel genom alternativa typer av skötsel och utformning.

Blombesökande insekter som vildbin och dagfjärilar behöver blomrika marker i anslutning till möjliga boplatser respektive larvernas värdväxter. Historiskt har de funnit sina livsmiljöer i ett småskaligt brukat landskap. Idag är mer än en tredjedel av bina (103 av 287 bedömda arter) och 27 % av dagfjärilarna (34 av 127 arterna) i Sverige med på rödlistan över hotade arter, det vill säga de riskerar att dö ut inom överskådlig framtid. Framför allt beror det på att deras livsmiljöer försvinner på grund av förändrad markanvändning. Ett intensifierat jordbruk på slättbygder där småbiotoper tas bort och en ökad igenväxning och plantering av träd i skogsbygder har sammantaget lett till ett alltmer ensidigt och mindre blomrikt landskap.

Goda förutsättningar i städer

Att öka blomrikedomen, möjliga boplatser och tillgång på värdväxter i landskapet som helhet är viktigt för arternas fortlevnad på längre sikt. Det gäller framför allt i skogs- och jordbrukslandskapet, men grönområden i städer kan också utnyttjas som livsmiljöer av många arter. Det har gjorts flera forskningsstudier av vildbin och dagfjärilar i städer i olika länder. I stora drag visar de att urbana miljöer kan hysa ett stort antal arter, men att artrikedomen generellt är lägre i städer och att artsammansättningen ibland skiljer sig från den i omgivande landskap. Det finns alltså goda förutsättningar att gynna dessa artgrupper i urbana grönområden. Det finns också starka politiska argument för att i större utsträckning gynna artrikedom i städer bland annat genom miljökvalitetsmålen: En god bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Gräsmattan som outnyttjad resurs

Stadsnära grönområden är viktiga som rekreationsområden; som mötesplatser, för idrottsutövande, lek och vila och genom att göra staden vackrare. Att förbättra deras kvalitet för artgrupper som vildbin och dagfjärilar, skulle samtidigt kunna göra dem mer värdefulla för människor, eftersom det skulle leda till större variation i deras utformning, öka människors förståelse för olika arters behov och i förlängningen öka skörden av frukt och bär i trädgårdar. Eftersom grönområdena redan finns och sköts kontinuerligt skulle deras utformning och skötsel relativt enkelt kunna förändras för att gynna fler arter. Ett dominerande inslag i grönområden i Sverige liksom på många håll i världen är gräsmattan. Gräsmattor täcker en betydande del av alla öppna grönytor i städer, till exempel i villaträdgårdar, parker, kyrkogårdar och idrottsanläggningar. De flesta människor i västvärlden betraktar gräsmattor som naturliga inslag i det urbana landskapet utan att ifrågasätta deras funktionella, ekologiska eller estetiska värden. I ett pågående forskningsprojekt, Lawn, vid SLU studerar vi gräsmattor och andra urbana gräsytor ur flera perspektiv (se faktaruta). Bland annat undersöker vi hur deras skötsel påverkar blomrikedom och blombesökande insekter som humlor och dagfjärilar.

Alternativ till gräs möjligt?

I dagsläget sköts de flesta gräsytorna antingen genom kontinuerlig klippning eller slåtter 1-2 gånger per växtsäsong och det slagna gräset får då oftast ligga kvar. Ytorna består inte endast av gräs utan kan under perioder blomma ganska rikligt. På gräsmattor är det främst vitklöver, käringtand och brunört, medan slagna gräsytor har mer varierande artsammansättning. När gräsytorna blommar besöks de ofta av insekter, men när de klippts eller slagits saknas tillgång på blommor och därmed pollen och nektar för blombesökande insekter helt. En av de frågor vi försöker besvara genom forskningsprojektet är vilka möjliga alternativ som finns till dagens gräsytor? Är till exempel ”gräsmattor” utan gräs ett tänkbart alternativ?

Olika typer av "gräsmattor".

Gräsmattor är viktiga kännetecken för moderna västerländska städer. Men går det att skapa alternativ till de traditionella gräsmattorna så att också vildbin, dagfjärilar och andra pollinerare trivs och kan bo där? Bilden visar gräsfria ”gräsmattor” som tagits fram av Lionel Smith inom hans doktorsarbete vid School of Biological Sciences, University of Reading. Lionel medverkar i utformningen av projektet Lawn genom en fokusgrupp med forskare från olika universitet.

Foto: Lionel Smith

LAWN

Gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen

Lawn är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med målet att förstå gräsmattors roll inom hållbar stadsplanering och kunna ge rekommendationer om hur de ska planeras och skötas för att bidra med olika typer av ekosystemtjänster. Inom projektet undersöks vilka motiv som ligger bakom beslut om planering och skötsel av stadsnära gräsytor hos olika intressenter (t.ex. stadsplanerare, stadsträdgårdsmästare och privatpersoner) och det historiska ursprunget till gräsmattor i Sverige. Hur skötseln av stadsnära gräsytor påverkar biologisk mångfald (växter, dagfjärilar, humlor och daggmaskar), kolfastläggning i marken och människors upplevelse och användande av gräsytorna studeras också.
Resultaten av projektet kommer att, utöver vetenskapliga artiklar, presenteras i en manual för hur gräsytor kan anläggas och i form av demonstrationsytor med möjliga alternativ till traditionella gräsmattor. Projektet finansieras av Formas och pågår 2013–2016. Projektledare: Maria Ignatieva, koordinatorer: Karin Ahrné och Jörgen Wissman, medverkande forskare: Ann-Sofie Kall, Thomas Kätterer, Tuula Eriksson, Håkan Marstorp, Tom Ericsson, Pernilla Tidåker, Per Berg, Marcus Hedblom och Jan Bengtsson.
www.slu.se/lawn