Det väsentliga för hållbart nyttjande av naturresurser, t.ex reptiler som ger gifter som används inom läkemedelsindustrin, är inte alltid population-ens storlek utan dess reproduktionsförmåga, berättade Mats Höggren från CBM. En organism med snabb reproduktion klarar sig med ett smalt genetiskt material och kan därför nyttjas hårdare än en art som förökar sig långsamt och således är känslig för inavel. En liten population är känsligare för motgångar i form av epidemier eller hastiga biotopförändringar orsakade av mänsklig aktivitet eller naturkatastrofer. Även en arts möjligheter att anpassa sig till olika biotoper spelar roll för ett hållbart nyttjande. Ett måttligt uttag kan emellertid i de flesta fall anses möjligt.
Pilgiftsgrodan Phyllobates terribilis innehåller giftet batrachotoxin som av indianerna använts till förgiftade pilar. Idag används giftet av neurokirurger för att utforska människocellens jonkanaler.
Foto: Mats Höggren
Mångfaldskonventionen försvårar forskning
John W. Daly från National Institute of Health, USA, beskrev sin forskning rörande de medicinska effekterna av gifter från pilgiftsgrodor. Fältarbetet gjordes i huvudsak i regnskogarna i Colombia och Ecuador under 1970och 1980-talen och resulterade i att nya arter av pilgiftsgrodor beskrevs.
Släktskapsförhållandena baserades främst på innehållet av giftiga substanser. I efterhand har Daly fått kritik då arbetet verkar få ekonomisk betydelse för produktion av läkemedel vilket gjort att urbefolkningsorganisationer i Sydamerika önskar få en bit av kakan. Daly har anklagats för att vara biopirat eftersom han saknade lokala myndigheters tillstånd att samla in grodor, men när arbetet gjordes fanns inte någon sådan myndighet.
Konventionen har även gjort att mycket av Dalys arbete idag inte skulle kunna genomföras. Nu krävs det tillstånd för att samla in organismer och man får knappast tillstånd för att samla in en okänd art. Dessutom är dessa grodarter nu listade av CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of wild fauna and flora). Många av de områden där Daly samlade grodor är idag exploaterade av skogs-eller oljebolag och inga grodor finns kvar.
Mångfald med enhetlig kemi
Hur biologisk mångfald i vissa fall snarare kan leda till likriktning än kemisk eller farmakologisk mångfald, beskrevs av Hans G. Boman från Karolinska Institutet. Många djurslag, t ex grodor och människor, bildar antibiotiska peptider (proteiner) för att hindra bakterier från att tränga in i organismen. Dessa peptider är emellertid strukturellt lika, vilket gör att det för läkemedelsföretag inte finns så stora vinster att göra på att söka efter kemiska substanser från många olika organismer.
Vid sökandet efter nya ledsubstanser att utveckla nya läkemedel ifrån, strävar man efter en så stor kemisk diversitet som möjligt. Det är inte säkert att den kemiska skillnaden är störst bara för att två organismer kommer från två vitt skilda ordningar.
Biotoper måste skyddas
Det räcker sällan med att fridlysa en enskild art, den måste kopplas samman med hembiotopen, poängterade Björn Cederberg från ArtDatabanken. De ekologiska sammanhangen är avgörande för en arts överlevnad och därför måste även miljön skyddas. När det handlar om insektsgifter finns det exempel där fjärilslarver som lever av giftiga växter ackumulerar giftet eller en prekursor ur växten. Samma sak gäller Dalys pilgiftsgrodor. Grodor i fångenskap framställer inte dessa gifter. Först när kosten inbegriper de rätta insekterna som de medicinskt intressanta substansernaförekommer i grodorna. Grodan är bara en indikator på förekomst av exempelvis insekter som tillverkar substanserna. I detta fall hjälpte etnobiologin – indianernas giftpilar – kemisterna att finna organismen. Insekterna kan vara svårare att upptäcka i den artdjungel som finns i Sydamerikas regnskog även om giftiga insekter ofta har starka signalfärger.
Bioprospektering och biokonservering går att förena
Den avslutande paneldebatten blev livlig trots att relativt stor enighet rådde i de stora frågorna. Deltagarna ansåg inte att sökandet efter nya läkmedel utgör ett stort hot mot djurens och växternas fortlevande, utan att hotet främst består av skogsbolagens verksamhet eller gruv- och oljeprojektering. Det är snarare mot dessa företag som kritiken bör riktas. Deltagarna hade olika syn på resultatet av Rio-konferensen, men var ganska eniga om att den förutspådda fördelningen av ekonomiska resurser från rika läkemedelsföretag i i-länderna till fattiga länder som en kompensation för tillgången till landets biodiversitetsresurser, har kommit på skam. De flesta företag har inte ekonomiskt utrymme att betala det som u-länderna förväntar sig.
Denna metod att finna nya läkemedel har inte heller givit de resultat som man räknade med. Många läkemedelsföretag har istället byggt upp organisationer som möjliggör en tillgång till en stor biologisk mångfald att använda i jakten efter nya läkemedelssubstanser utan att behöva knyta sig till ett visst land. Exempelvis används material från växter odlade i botaniska trädgårdar runt om i världen eller särskilda internationella företag specialiserade på att sälja växtprover.